Efter skandalaffären – ska lobba för fler

Catharina Elmsäter-Svärd (M) drev igenom miljardrullningen till Nya Karolinska Sjukhuset. Nu ska hon lobba för mer privat-offentlig finansiering som vd för Sveriges Byggindustrier. I dess styrelse sitter Skanska som fick det kritiserade NKS-kontraktet.

I veckan avslöjade SvD att det kostar en miljon kronor att byta en dörr på NKS, enligt avtalet landstinget tecknat. Enligt DN har förändringsarbetena hittills kostat 1,65 miljarder kronor extra, vilket motsvarar 3 000 sjuksköterskor.

Det var dåvarande finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) som drev  igenom det kontroversiella OPS-kontraktet (Offentlig-Privat-Samverkan) om bygge och drift av Nya Karolinska Sjukhuset i Solna med Swedish Hospital Partners SHP, Skanska och riskkapitalbolaget Innisfree.

SvDs Henrik Ennart och Fredrik Mellgren visar i boken ”Sjukt hus” (Ordfront) hur varningslamporna om OPS-modellen tidigt blinkade rött men mörkades. En konsultrapport slår före valet 2014 larm om prisstegringen, men diarieförs aldrig.

Avgörande för miljardrullningen är att Skanska blir enda anbudsgivaren, vilket konsulten PwC varnat för i en förstudie.

– Det valde man att lägga i skrivbordslådan. Det är ju en av de viktigaste rapporterna för hela beslutet om bygget. Det är intressant när man läser rapporten: ”På grund av tidsbrist har inte alla haft möjlighet att svara.” Det är ett rent falsarium, sa Henrik Ennart till AiP 2016.

Elmsäter-Svärd (M) menar att det inte spelar någon roll att det bara blev en anbudsgivare, eftersom Skanska inte vet om det och ändå tvingas pressa priserna.

SHP lånar upp pengarna, trots att landstinget kan låna till betydligt lägre ränta. Oppositionsrådet Ilija Batljan (S) lyckas i elfte timmen se till att avtalet förhandlades om så att landstinget sparade 7,8 miljarder kronor.

2010 utses Elmsäter-Svärd till infrastrukturminister. Om OPS-avtalet säger hon till tidningen Byggindustrin:

– Vi hade när vi fattade beslutet en god landstingsekonomi och en vetskap om att vi själva skulle kunna låna pengar billigt. Att välja OPS handlade inte så mycket om själva finansieringen utan snarare om att få en så stor förutsägbarhet som möjligt, en förutsägbarhet vad gällde löptid och pengar, men också funktion och kvalitet.
Jag tror just denna fokusering på funktionen ger utrymme för ett nytt och
innovativt tänkande redan från början.

Slutnotan till 2040 skulle vara 52 miljarder, ”ett garanterat takpris” enligt Elmsäter-Svärd, men beräknas nu till 62 miljarder.

Efter valförlusten 2014 lämnar Elmsäter-Svärd riksdagen. I oktober börjar hon ett nytt jobb som vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier.

Hon ska bland annat lobba för mer OPS-lösningar. Sveriges Byggindustrier efterlyste i mars i år en ”utvecklad samverkan mellan det offentliga och näringslivet” när det gäller offentliga investeringar och byggprojekt.

Elmsäter-Svärd ska även ”visa hur näringslivet kan bidra till fler goda affärer hos offentliga upphandlare”, som Sveriges Byggindustrier uttrycker det.

Offentlig upphandling uppgår till 600 miljarder kronor om året och det finns enligt Sveriges Byggindustrier en överdrivet kritisk debatt om vad kommun och landsting får för sina pengar.

”Under de senaste åren har det blivit ett alltmer ökat fokus på hur de här pengarna används och vad kommuner och landsting med flera faktiskt får för sina skattemedel. Tyvärr har dock detta ökade intresse alltför ofta fokuserat på problem snarare än möjligheter.”

I styrelsen för Sveriges Byggindustrier sitter Skanskas vd Gunnar Hagman.