Nina Wadensjö: Tre råd inför en turbulent valrörelse
Vi är på allvar på väg in i valrörelsen. Risken finns att den blir både hård och oschyst. Frågorna är så många just nu – vilka partier blir störst, vem kan tänka sig att regera med vem egentligen, vad tycker egentligen väljarna när inga opinionsmätningar verkar gå att lita på längre, kommer valet att påverkas av främmande makt eller av andra, dolda, intressen?
För att vinna ett val krävs det mer än man kan ana. Därför kan det vara bra att andas djupt, fundera över vad som egentligen händer och inte agera i affekt.
För det första: underskatta inte din motståndare.
Om vi nu tänker oss att motståndarna i valet är de som valledningen definierat, det vill säga Moderaterna och Sverigedemokraterna, så måste vi förstå att det som händer nu är på allvar.
Moderaterna har egentligen inte farit illa av att kliva till höger, Sverigedemokraterna har ett stöd som numera är både starkt och grundmurat. Det blåser en stark högervind i samhället just nu, och den tar sin kraft ur känslan av otrygghet och av att Sverige utvecklas i fel riktning.
Att rösta på SD är inte längre något som man helst håller hemligt, de uppfattas efter åtta år i riksdagen som ett etablerat parti. En väldig massa svenskar tycker helt enkelt att SD är ett rimligt partival och även ett nödvändigt parti som utmanar både media och etablerade partier.
För det andra: försök förstå dina motståndare.
Det är först genom att lära känna dem och förstå vad som driver dem som du kan bli jämspelt. Här tänker jag främst på de väljare som överväger att rösta på SD eftersom de upplever att tryggheten är hotad. De väljarna vill inte höra att de är dumma eller rasister som överväger att rösta på SD, de vill veta vad som kan göras åt känslan av att samhället inte fungerar. Därför gäller det att ge svar på de frågor som fått så många väljare att tro att SD behövs.
För det tredje: förnedra inte din motståndare.
Ingen tycker om en mobbare, ingen gillar när andra behandlas illa eller blir utfrysta. Personangrepp och hån kan ge en smak av segerns sötma under en kort stund, men lämnar alltid en obehaglig eftersmak. I politiken odlas alldeles för ofta en hård ton, och den som är vassast i talarstolen vinner. Men de som uppskattar den polariserade debatten är främst de redan frälsta. De som tvekar skräms ofta bort av den hårda retoriken.
Att våga nyansera sig utan att kompromissa med ideologin är den svåra vägen man måste gå. Det är svårt för den som skolats i konflikt mer än i samarbete, men utan ödmjukhet och lugn kommer inga nya väljare att vinnas.
Allra viktigast för S är dock att inte tappa bort den egna identiteten. Att aldrig kompromissa med grundläggande värderingar, att fortsätta arbetet för jämlikhet, rättvisa, trygghet och ordning och reda – överallt i samhället. Att ge alla chansen att utvecklas och känna frihet, men också klara av att hjälpa dem som snubblar.
Det är mindre än fem månader kvar till valdagen, nu gäller det för S att presentera förslag som säkrar tryggheten och väcker framtidstron. Och så gäller det för hela den stora partiorganisationen att sträva på, knacka på dörrarna, dela ut flygbladen och ta diskussionen vid fikabordet. Envisast vinner.
