Nina Wadensjö: Lovande väg för S valkampanj
Den är en himla röra. Jag talar om den här valrörelsen, alltså. Den liknar inte någon tidigare, den är oförutsägbar, otydlig och ibland rejält obehaglig. Gamla regler för hur en valrörelse ska te sig gäller inte längre. Vilka frågor som dominerar debatten förändras hela tiden.
Efter ett par års diskussion om flyktingmottagning och integration så är plötsligt agendan en annan. Den heta sommaren, de stora skogsbränderna och de döda fiskarna förde in klimatet på agendan.
Tågkaoset präglade sommarens inhemska resande. Därefter brändes det bilar i förorterna i något som såg ut som samordnade och välplanerade attacker. Och så dök kärnkraftsfrågan upp och virrade till den första partiledardebatten.
[blockquote author=”” pull=”normal”]”Vad kan ha hunnit hända innan den här ledartexten publiceras?”[/blockquote]
Och mer röra lär det bli. Vad kan ha hunnit hända innan den här ledartexten publiceras?
Det är ett vindflöjelsval, det är så vi måste se det. Beroende på hur det blåser för stunden förändras frågorna i media och debatterna. Men under ytan mullrar det stabilt om ett och samma tema. Och det handlar om ojämlikhet och otrygghet. Vem som har och vem som inte har. Vem som tror på framtiden och vem som inte gör det. Vem som känner sig tryggt placerad i centrum och vem som upplever sig vara i periferin. Klyftorna har ökat och det syns och märks i de samtal som förs kring köksbord, i fikarum och på nätet. Klyftor mellan den som är positiv och den som ser tillvaron i svart.
[blockquote author=”” pull=”normal”]”Det är först när svar har givits som det går att diskutera nya frågor.”[/blockquote]
Därför behövs det politiska svar på frågorna som all denna oro stammar ur. Ibland handlar det till och med om frågor som inte alls har med verkligheten att göra men så länge oron finns så är åtminstone den verklig och värd att ta på allvar. Det är först när svar har givits som det går att diskutera nya frågor.
Det är därför lovande att se den väg den socialdemokratiska valkampanjen har tagit. Efter en lång tid som främst präglats av förslag som rört hårdare frågor (poliser, lagar, ordning och reda) har nu tonvikten flyttats till de områden som faktiskt rör de absolut flestas vardag. Det gäller sjukvården, skolan och tryggheten på jobbet – men även pensionerna, infrastrukturen och klimatet.
[blockquote author=”” pull=”normal”]”Det var absolut nödvändigt för Socialdemokraterna att visa att man klarar av att svara på oron för trygghet på gator och torg, ordning och reda på migrationen, tydliga regler och krav för att möjliggöra integration.”[/blockquote]
Det ena utesluter inte det andra. Det var absolut nödvändigt för Socialdemokraterna att visa att man klarar av att svara på oron för trygghet på gator och torg, ordning och reda på migrationen, tydliga regler och krav för att möjliggöra integration. Det är sådant som måste fungera för att samhället ska kunna utvecklas vidare på ett bra sätt.
Men efter ett batteri av satsningar inom lag och ordning känns det som om en hel valorganisation nu kan räta lite extra på ryggen när de kommande veckorna förhoppningsvis kan ägnas åt att även samtala om välfärd och jämlikhet. Det ger partiorganisationen lite extra kraft och självförtroende att äntligen få tala mer om frågorna som är hemmaplan, där hjärtat slår lite extra starkt.
Så oroas nu inte för mycket av vindflöjelfrågorna, för de blåser oftast över raskt. Nu behövs det politiska förslag som ger landet en möjlighet att fortsätta att hålla ihop. Det vill säga bra politik för de många, så att alla får flera chanser att växa, utvecklas och bidra till det gemensamma. Ett starkare samhälle, ett tryggare Sverige – som mannen vid valfilmens korvkiosk säger.
