Nina Andersson: Semestern ser inte likadan ut för alla
Knack, knack vem där? Den efterlängtade semestern står för dörren och många, också vi som har privilegiet att trivas väldigt bra med våra jobb, räknar dagarna tills det är dags.
Även i ett land som Sverige – präglat av arbetslinjen där man både ska och ska vilja jobba – så är det en populär folksport att längta efter semestern och det har vi gjort i snart 100 år. 1938 kom den första semesterlagen som gav rätt till två veckors betald ledighet. Innan dess hade många tjänstemän redan åtnjutit lyxen men nu fick även arbetarna rätten vilket förändrade samhället.
Som vanligt fanns en moralism och skepsis kring arbetarnas förmåga till självbestämmande. Skulle de kunna ta vara på ledigheten och ägna sig åt något uppbyggligt eller skulle de bara dra runt och supa? Tro det eller ej – det gick bra. Man gjorde som man brukade, det vill säga organiserade sig. ABF, Kooperativa förbundet KF och Svenska turistföreningen STF gick ihop och bildade Reso, som specialiserade sig på att kombinera rekreation och bildning till så kallade ”folksemestrar” och samma gäng bildade även Folkrörelsernas semesterförening. I den andan gav STF och KF ut ”Handbok för reselivet i Sverige”.
Den nya semesterlagen, samtidens stora intresse för folkhälsa och organiseringen runt detta, bäddade för att fler blev intresserade av friluftsliv. Vandring, cykling, paddling och skidåkning lockade allt fler utövare. Under 1920 och -30-talet växer också folkparksrörelsen ur samma tanke. Det ska finnas egenägda platser för rekreation, nöje, utomhusvistelse och för storstadsborna en efterlängtad kontakt med naturen. År 1942 infördes obligatoriska friluftsdagar i folkskolan. Detta tillsammans med en ökad urbanisering ledde till en explosion av sportstugor och fritidshus. I dag är Sverige ett av världens mest fritidshustäta land med över 600 000 registrerade fritidshus.
I olika omgångar har semesterlagen stärkts och i dag har alla rätt till fem veckors betald semester. Men det innebär inte att semestern ser likadan ut för alla.
LO kom med en rapport förra året som visade att över 13 procent av alla arbetare inte hade råd att åka på semester
I Sverige lever drygt 500 000 människor i materiell och social fattigdom. Det är en hissnande siffra även om andelen är näst lägst i EU. Risken för att tillhöra den gruppen är heller inte jämnt fördelad. Andelen fattiga är nästan fem gånger så hög bland utrikes födda i jämförelse med de som är födda i Sverige. LO kom med en rapport förra året som visade att över 13 procent av alla arbetare inte hade råd att åka på semester, motsvarande siffra bland tjänstemän är 3 procent och skillnaderna ökar.
Det finns också andra faror som lurar i sjövikens vass. Skilsmässostatistiken sticker iväg i september. När vardagens brus och rutiner sjunker undan får man syn på varandra och det är inte alltid man står ut med vad man ser. Andrev Wallden byggde början av sin karriär på att på olika sätt utveckla den här tweeten från 2014: ”Vi behöver ett nytt ord för semester som betyder semester med barn för det är något helt annat och man behöver typ sjukgymnastik efteråt.”
Med detta sagt – ta hand om varandra därute! Du behöver varken njuta, ta selfies vid ett vetefält eller bygga om altanen men sänd gärna en tanke från bryggan till de som gick före och sett till att vi har en av världens bästa semesterlagstiftningar.
Nina Andersson är vd på Folkets Hus och Parker