Niklas Karlsson: Inte ett krig till utan kaffe

För en hel del år sedan berättade en bekant till mig att han hjälpt sin redan då gamla mor att flytta från huset. Det hade blivit för stort och damen hade svårt att gå i trapporna. I källaren hade de hittat 40 kilo kaffe, varpå min bekant frågade sin mor vad hon skulle med allt kaffe till. Damen, född på 20-talet, svarade självklart – Inte ett krig till utan kaffe.

Historien i sig är lite rolig, men den innehåller också ett sting av allvar. Ta till exempel den pandemikris vi levt med sedan 2020. Krisen har på ett tydligt sätt blottlagt bristerna i vår välfärd och samhällets motståndskraft. Det är ett resultat av brist på beredskapslagring, planering och återkommande övningar. Det är i minst lika stor utsträckning ett resultat av nyliberala politiska och ekonomiska doktriner som fått stort genomslag på samhällets organisering. Årtionden med privatiseringar av samhälleliga funktioner, som alltifrån järnväg till äldreomsorg, har gjort samhället mindre motståndskraftigt och mer svårhanterbart. Styrmodeller, hämtade från tillverkningsindustrin, har tillämpats på kollektiva nyttigheter utan hänsyn till de samhällspåfrestningar som en kris medför. Kombinationen av svag civil beredskap och nyliberala politiska doktriner har visat sig vara förödande för samhällets förmåga att skydda oss när krisen drabbar oss.

Den lite lättsamma och roliga historien om damen och de fyrtio kilona kaffe sätter ljuset på en högst aktuell frågeställning; vad gör vi när krisen eller kriget kommer? För också vid kriser eller ytterst väpnat angrepp ska samhället fungera och demokratin upprätthållas. Samhället ska fungera och välfärden finnas där.

Ett starkt och motståndskraftigt samhälle är därför en fundamental del av det svenska folkhemmet. Socialdemokratiska regeringar tog ansvar och byggde under efterkrigstiden ett av världens starkaste totalförsvar. Det var en bärande del i folkhemsmodellen. Att bygga upp samhällets motståndskraft är därför en djupt ideologisk fråga och ger oss socialdemokrater möjlighet att ta det politiska initiativet genom en rejäl omstart. Behovet av en stark offentlig sektor och en välfärdsstat är större än på mycket länge. Ansvaret för denna omstart vilar starkt på progressiva krafter och en reformism som verkligen bryter med den ny- och marknadsliberala politik som så länge har dominerat i många länder.

Det övergripande syftet med en omstart bör vara att stärka och utveckla den svenska folkhemsmodellen, med både fokus på den generella välfärdspolitiken och vår arbetsmarknadsmodell med starka och ansvarsfulla parter. Siktet ska vara inställt på reformer som kan bidra till en lösning av de stora samhällsproblemen, vilket kräver en tydlig prioritering av några centrala frågor och ett långsiktigt arbete som sträcker sig längre än en mandatperiod. Det innebär givetvis inte att andra frågor, som exempelvis kampen mot gängbrottsligheten, ska vara lågt prioriterad.

Den socialdemokratiska samhällsmodellen är den modell som fungerar bäst i alla väder, i sol som i regn. Nu har vi chansen att bygga samhället starkt och rättvist och vi har alla ett ansvar. För om krisen eller kriget drabbar oss ska vi vara förberedda. Så håll koll när det är billigt kaffe nästa gång, det vill vi också ha när krisen eller kriget kommer.

Niklas Karlsson är riksdagsledamot (S) och ordförande för Socialdemokraterna Skåne