Nej till ett Nato-ja

Vi kan inskränka våra konventionella försvarsinsatser till att ingå i den nyinrättade europeiska insatsstyrkan samtidigt som vi i likhet med Finland fullföljer vårt EU-medlemskap med att bejaka eurosamarbetet. Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten.

Det är oroande för demokratins framtid att en omkastning av Sveriges alliansfrihet sker så forcerat och framhetsat.

I alla tider är det kvinnor i vårt parti som verkat för fred och nedrustning men nu under kvinnlig stats- och utrikesminister, och med en deklarerad feministisk utrikespolitik, är det helt om.

Det militära försvaret ska skyndsamt förstärkas och alltså i värsta fall kunna ställas under amerikanskt befäl. Inget kontrauttalande har kommit från S-kvinnor, kanske inte så konstigt då dess ordförande Annika Strandhäll nog inte vill riskera sin position i regeringen.

Orsaken är förstås det ryska överfallet på Ukraina och alla länder väster om Ryssland har svarat med att själva öka resurserna för krig. Störst upprustning har dock USA, Kina och Ryssland. Svårt att förstå att denna allmänna upprustning inklusive Sveriges skulle befrämja fred i världen.

Bestörtningen inför överfallet och omänskligheten i dess framfart gör skyndsamhet i bemötandet begriplig men motåtgärderna måste kunna diskuteras och åsidosättande av grundläggande moment i vårt samhälle får inte ingå i insatserna.

Argumentet att Norge fortsatt att vara anlitat som fredsmäklare trots medlemskap i Nato gäller inte i konflikter där Nato är direkt eller indirekt inblandat som i det här fallet.

Sveriges anslutning till Nato är intimt förknippad med Finlands. Att Finland med dess långa gräns mot ett Ryssland vars expansiva ambitioner i närområdet blivit blodigt uppenbara, ansöker är begripligt och dess forna vänskapspakt med Ryssland överspelad.

Sverige borde däremot våga fortsätta att stå vid sidan för att vara ett andningshål för de förhandlingar som ett av Nato omringat Ryssland behöver förr eller senare, troligen förr. Argumentet att Norge fortsatt att vara anlitat som fredsmäklare trots medlemskap i Nato gäller inte i konflikter där Nato är direkt eller indirekt inblandat som i det här fallet.

Vår solidaritet med Finland kan innefatta andra komponenter som underrättelsetjänst, cyberövervakning och civilförsvar. Vi kan inskränka våra konventionella försvarsinsatser till att ingå i den nyinrättade europeiska insatsstyrkan samtidigt som vi i likhet med Finland fullföljer vårt EU-medlemskap med att bejaka eurosamarbetet. Europa – där ett Ryssland med en annan regim bör ingå – som en buffert mellan USA och Kina är en vision som är rimlig i framtiden och som starkt omfattas av Frankrikes omvalde president.

Natofrågan bör inte ingå i valrörelsen, därtill är frågan alltför komplicerad, säger vår partisekreterare Tobias Baudin. Enda sättet att undvika det är att ta ett snabbt i riksdagen där det finns en framhetsad stark majoritet för en snabbanslutning under förutsättning att S säger ja. Ett sådant beslut skulle också avväpna Moderaraternas i dag kanske främsta argument mot S.

Att en så här viktig och för framtiden avgörande fråga forceras fram och ingår i en valtaktisk manöver är oroande för den demokratiska framtiden.

Sven Britton, 84 år, medlem i Socialdemokraterna sedan 1976.

Detta är en opinionstext i Aktuellt i Politiken. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.