”Mycket som förenar i utanförskapet i städer och landsbygd”
Maria-Elsa Salvo, kommunpolitiker, Stockholm (S)
1. På vilka sätt är storstäder och landsbygd beroende av varandra?
Det finns ett nationellt intresse för att utvecklingen ska vara hållbar. Behoven är i stort sett samma, men förutsättningarna skiljer sig åt. Det behövs en väl fungerande infrastruktur, bra vård, skola, omsorg, sysselsättning och bostäder.
De senaste decennierna har vi förlorat kontrollen över den hållbara samhällsutvecklingen. Det offentliga har pressats undan till förmån för marknadskrafter. Svensk industri har dödförklarats. Det här har i sin tur drivit på strukturomvandlingar som gjort att det har blivit sämre för flertalet.
Socialdemokraterna behöver ta tillbaka kontrollen över den hållbara utvecklingen i hela landet. Sverige ska vara tryggt – i arbetslivet och i vardagen – oavsett var i landet man bor och växer upp.
2. Finns det några likheter mellan utanförskap i storstadsområden och på landsbygden?
Utanförskap handlar om problem med etablering och delaktighet i samhället. Även om det finns en del skillnader mellan det urbana och rurala utanförskapet, i framför allt tillgången till arbete, finns det mycket som förenar. Misstroende mot politiker, myndigheter och demokrati är uppfattningar som ofta delas av människor i utanförskap.
I ojämlikheten gror antidemokratiska ideologier som i Sverige tar sig uttryck i lågt valdeltagande och stöd för högernationalistiska partier som Sverigedemokraterna. Därför är klassklyftorna det största hotet mot demokratin och något vi socialdemokrater måste bekämpa.
3. Vilka är de vanligaste fördomarna som landsbygdsbor har om storstadsbor
– och vice versa?
Som storstadsbo vill jag säga att vi tror att alla andra vill bo i storstäderna.
När jag senast reste mellan Gällivare och Kiruna sade taxichaffisen, ”jag skulle aldrig kunna bo i Stockholm. Det finns inget att göra där på vintern.” Intressant perspektiv!
Claes Nordmark, kommunalråd, Boden (S)
1. På vilka sätt är storstäder och landsbygd beroende av varandra?
Det som kännetecknar ett samhälle och ett land är att det hänger ihop i ömsesidiga beroenden. Vissa saker utvecklas bra på landsbygden, andra i storstaden. Landsbygden har sen länge levererat energi, naturresurser och livsmedel till städerna. Dessutom har utflyttningen från landsbygden bidragit till städernas kompetensförsörjning, även om trenden nu verkar vara att allt fler flyttlass går från storstadsområdena. I städerna där befolkningstätheten är högre finns ofta fabrikerna och de stora kulturinrättningarna samt politiska och administrativa centra. Där sker fler möten vilket är en grund för idéutveckling. Det bästa vore om långsiktiga beslut som tas i städerna även innebär stöd för landsbygdsutveckling, till nytta för både stad och land. Till exempel för att underlätta den gröna omställningen i norra Sverige.
2. Finns det några likheter mellan utanförskap i storstadsområden och på landsbygden?
Definitivt! Arbetslösheten är ofta högre i storstädernas förorter och på delar av landsbygden. Sedan finns det andra utmaningar som skiljer sig åt. På landsbygden kan det vara att inte ha tillgång till mobiltäckning, sjukvård eller bra vägar trots att man kanske betalar högre skatt. I storstäderna finns en utsatthet för kriminalitet och överbelastning av samhällssystemen och brist på samhällsservice. Men känslan av utanförskap, hopplöshet och att stå vid sidan av samhället är exakt densamma.
3. Vilka är de vanligaste fördomarna som landsbygdsbor har om storstadsbor
– och vice versa?
Anna Kinberg Batra sa en gång att ”stockholmare är smartare än lantisar”. Om det är en spridd fördom i storstäderna vet jag inte. Men hon satte fingret på vad många landsbygdsbor uppfattar att storstaden känner inför landsbygden – en känsla av arrogans och överlägsenhet, att landsbygden är en koloni där städerna kan hämta resurser. Kopplat till det är fördomen att stadsbor inte har någon koll på hur livet ser ut på landsbygden. Jag hoppas och tror att dessa ömsesidiga fördomar kommer att avta. Ny teknik och ökad omflyttning, där flyttlassen visar på en ökad längtan ut till landsbygden, leder till ökad förståelse för varandra och att vi ser hur vi har betydelse för varandra.
