Annons:
Annons:

Monica Widman-Lundmark: Lämna ingen utanför!

I förlängningen handlar det om viljan att skapa ett integrerande och fungerande samhälle. Foto: Steve Buissinne.

Det finns många exempel på krisande demokratier runt om i världen, men även i vår omedelbara närhet finns det tydliga demokratiska underskott.

Påskupploppen är bland de mest uppenbara exemplen. De inträffade samtliga i närheten av så kallade utsatta områden. Dessa är enligt Polismyndighetens definition ”geografiskt avgränsade områden som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status och där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället”.

De kriminella är få i förhållande till alla de människor som bor i dessa områden, men de har stor inverkan på området. Målet med Polisens arbete här är att öka säkerheten för människor i utsatta områden och därmed också göra hela Sverige till ett tryggare och säkrare land.

Det som hände under påsken är fullständigt oacceptabelt! Det finns inget som legitimerar detta agerande, och dessutom är det ett helt orimligt slöseri med skattemedel. De pengar som detta kostar den svenska staten hade kunnat användas till så oändligt mycket viktigare och mera verkningsfulla insatser för ett Sverige som håller ihop.

Men det är viktigt att ställa sig frågan hur kunde detta hända? Enligt Jimmie Åkesson (SD) är en fullständigt ansvarslös invandringspolitik den enkla förklaringen. Hans lösning är tillika enkel – ”Vill du ta del av det svenska samhället måste du anpassa dig”.

De människor jag möter i min vardag vill inget hellre. För en tid sedan mötte jag Carolina Sinisalo, en av många mammor upplevt det allra mest fruktansvärda då hennes söner sköts utanför familjens bostad i Akalla 2016. Den äldre sonen överlevde trots allvarliga skador, men den yngre avled bara 15 år gammal.

I grund och botten handlar det om klass!

En fråga som Carolina ställde till oss var ”Varför är det lättare att skaffa ett vapen än att skaffa ett jobb?”.

Stanna upp en stund vid den frågan, återknyt sedan till påskupploppen och vad som skapar segregation. I grund och botten handlar det om klass! Det vill säga ojämlika förhållanden vad gäller tillgången till utbildning, hälso- och sjukvård, bostad och inte minst arbeten med schysta villkor.

Det Åkesson avfärdar som Bamse-politik är enligt min uppfattning det finaste vi kan göra för varandra.

Att bedriva en politik som inte lämnar någon eller något utanför, som med alla medel bekämpar fattigdom och som har målet att varenda unge ska lämna skolan med goda förutsättningar för framtiden. För i förlängningen handlar det om viljan att skapa ett integrerande och fungerande samhälle, där populismen begränsas av en stark demokrati!

Monica Widman-Lundmark är verksamhetsutvecklare på Medlefors folkhögskola, tidigare förbundssekreterare för ABF