Missade vallöften kallas nu för en rivstart

Elprisstödet, som skulle vara på plats i november, dröjer. Bensin- och dieselprissänkningen blev marginell.
Men Moderaterna lyfter nu dessa löftessvek som bevis på att regeringen rivstartat de första hundra dagarna.

”De första hundra dagarna kommer en borgerlig regering att trygga och bygga ut kärnkraften i Sverige.”

Det skrev Elisabeth Svantesson (M) på Twitter inför valet. I dag torsdag har hundra dagar gått. Regeringen har skickat ett förslag på remiss om att tillåta fler kärnreaktorer och på fler platser. Men om och när ny kärnkraft ska byggas ut är fortsatt oklart.

På onsdagen, när Vattenfalls ansökan till Svenska Kraftnät om ökad framtida anslutning till elnätet från Ringhals, som en del av bolagets förstudie, tolkades som konkreta planer på ny kärnkraft, jublade högerpolitiker.

Tillfälligt.

Vattenfall dementerade, inga kärnkraftsbeslut är fattade. Bolaget ”tar höjd för möjligheten”.

Samtidigt tampas Tidöpartierna sedan hundra dagar med en svekdebatt vad gäller löftena om sänkta bensin- och dieselpriser och högkostnadsskydd mot de höga elpriserna.

Regeringen försöker nu ändå sätta bilden av en rivstart.

– Vi gör precis det som vi sa före valet, upprepade Ulf Kristersson på en presskonferens i dag om de hundra dagarna.

Moderaterna förklarar i sociala medier att ”Regeringen rivstartar för att få ordning på Sverige”. En av rivstarterna påstås vara stödet till hushållens ekonomi:

”1. Skatten på bensin och diesel har sänkts med 1 krona per liter

2. Elstödet till södra Sverige betalas ut i februari”

Ett av Moderaternas exempel på rivstart.

M lovade fem kronor billigare diesel vid pump, KD nio kronor och SD tio kronor. Ett högkostnadsskydd utlovades vara ”på plats i november” och hushållens ekonomi skulle ”räddas i god tid före jul”, enligt ett gemensamt vallöfte.

Nu kallar alltså Moderaterna 40 öre billigare diesel och ett elstöd först i februari för en rivstart.

– Hundra dagar, de har lyckats sänka skatten för höginkomsttagare med 10 000 kronor, men har inget elstöd på plats. Frågar du en genomsnittlig svensk så är det väl löftessveken som de mest förknippar den här regeringen med, säger Magdalena Andersson (S).

Den nya regeringen, som enligt utrikesminister Tobias Billström (M) inte hade S-regeringens ”bagage” i kurdfrågan, skulle snabba på Natoanslutningen. Regeringens viktigaste fråga, enligt Kristersson.

– Jag upplever att den regering som nu har tillträtt inte har den typen av bagage, sa Billström till TT i oktober.

I stället har relationerna till Turkiet försämrats. Erdogan avvisar just nu den svenska Natoansökan i hårda ordalag.

Tidöpartierna lovade framför allt krafttag mot gängkriminaliteten. I stället har gängvåldet eskalerat under regeringens första hundra dagar. Ändå talar Moderaterna om en ”rivstart” när det gäller ”En stärkt rättsstat”. 

Andra rivstarter som nämns är ”En offensiv för energin och klimatet”, ”Ordning och reda i migrationspolitiken”, ”En mer jämlik hälso- och sjukvård” och ”Återupprättad kunskapsskola”.

Den stärkta rättsstaten består, enligt M, främst i att ”visitationszoner och anonyma vittnen ska införas”. I själva verket är det två utredningar av insatser med ifrågasatt effekt. Samtidigt är det just när det gäller rättsstaten som eftergifterna till SD i Tidöavtalet har kritiserats hårdast.

”… flera av de förslag som regeringen och Sverigedemokraterna nu presenterat i Tidöavtalet riskerar istället att allvarligt hota såväl rättsstatens principer som andra grundläggande mänskliga rättigheter”, säger Amnesty i en kommentar.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tillsatt ett råd mot organiserad brottslighet och ska ta fram en ny nationell strategi.

– Det är en pratstart, säger Magdalena Andersson (S).

– Jag saknar åtgärder för att stoppa att unga riskerar dras in i kriminalitet. Det är regeringens blinda fläck.

Migrationspolitiken beskrivs som ”ett paradigmskifte”, men det är många utredningar som först ska landa. I Tidöavtalet nämns ordet utredning i olika former hela 135 gånger, varav 83 gånger i migrationsavsnittet.

På ett område anser dock oppositionen att regeringen verkligen har rivstartat – i form av en ”slakt av klimatbudgeten”.

Före valet lyfte Tidöpartierna att Sveriges höga antal dödsskjutningar stack ut internationellt. Efter valet blev Sverige snabbt en ny internationell snackis. Detta när klimatminister Romina Pourmokhtari (L) åkte till FNs klimatmöte med beskedet att Sverige inte längre klarar klimatmålet till 2030, på grund av beslutet att sänka reduktionsplikten.

– Det är missade chanser, de här hundra dagarna är ju viktiga. De tog över i ett läge med skenande elpriser, med krig och en situation där svenska hushåll hade behövt regeringens stöd. Nu har det varit en budgetprocess och då har de inte prioriterat det som de lovade utan sänkt skatten för dem som tjänar mest, säger S riksdagsgruppledare Lena Hallengren.