Ministrar möter framtidstro och utmaningar i norra Sverige

Platsen är Bjurholm, kommunen som är minst i landet med omkring 2400 invånare.

Några kilometer från tätorten – på västra sidan av mäktiga Öreälven – driver lantbrukarparet Josefin Svensson och Kristoffer Persson ekologiskt jordbruk med mjölk som levereras till Norrmejerier.

Gästande ministrar tar del av utvecklingsplanerna. 15 miljoner kronor investeras för fullt i nytt mjölkstall (ladugård). Framtidshopp blandas med oro.

– Vi ser stora möjligheter med ett nytt, modernt mjölkstall som också gör att vi kan gå upp i antalet kor till omkring 100 för att kunna vara lönsamma framöver, säger Kristoffer Persson.

– Men det är tufft just nu. Om man bara tar kraftfoderpriserna så har vi fått en höjning med 10 000 kronor per vecka. Det går jämnt ut med Norrmejeriers höjning av avräkningspriset med men sedan tillkommer ju fördyringar på allt annat.

Josefin Svensson tillägger:

– Just likviditeten är ett stort problem för många. Under våren och sommaren är det bara faktura efter faktura, först till hösten kommer det in pengar.

Från hagen söker sig korna efter ett tag nyfiket mot stängslet och dagens besökare på Nylunda gård. Sommarvärmen är mer behaglig nu än under värmeböljan kring midsommar som inte minst besvärade korna på gården med behov av extrainsatser som svalkande duschar.

Anna-Caren Sätherberg nickar instämmande över lantbrukarnas beskrivning av en verklighet de delar med många andra gårdar.

– Det är väldigt besvärligt när priserna höjs över hela linjen – drivmedel, foder, gödsel och så vidare, konstaterar hon.

– Visserligen har många fått höjd avräkning – att man får mer betalt för den mjölk som levereras till exempelvis Arla eller Norrmejerier. Men det kompenserar inte alla merkostnader.

– Det vi gör nu efter riksdagsbeslut är att tillföra 3,2 miljarder kronor till jordbruks- och fiskerinäringarna som stöd att klara oförutsedda kostnadsökningar.

Anna-Caren Sätherberg lyfter också värdet av den nya jordbruksstrategi som börja gälla nästa år.

– I den planen sätter vi tydligt fokus på de aktiva lantbruken med ett arbete för att få fler djurstallar och ett ökat investeringsstöd. Det ska bidra till en levande jordbruksnäring i hela landet och ökad produktion som också ska gå hela vägen till export. Det är viktigt för jobben men också för vår försörjningsberedskap.

Just den här turnédagen – den tredje av fyra – står besök i Laxbäcken, Bjurholm, Vännäs och Täfteå på programmet.

Verksamhetsturnén har efter inledande dagar i Norrlands inland sökt sig närmare kusten och Umeåregionen.

I Vännäs besöks den lokala saluhallen, där lokala matproducenter och hantverkare säljer produkter. En lösning som växt fram med ett annat, mindre Västerbotenssamhälle som inspiration.

– Vi kunde se under ett studiebesök hur man drev saluhall i Burträsk och då tänkte vi att det ska vi kunna klara även i Vännäs. Och det har fungerat riktigt bra – trots att vi startade mitt under pandemin för snart två år sedan, säger Anne Stens, en av eldsjälarna bakom Vännäs saluhall.

Besöket ger insikt om frågeställningar som riskerar att förbises. Vännäs matproducenter oroas över bristen på köttkunskap där bara vissa detaljer efterfrågas för de mest populära rätterna. 

Anna-Caren Sätherberg håller med och ser det delvis som mycket av en generationsfråga.

– Jag kan ju relaterad till mig själv där jag hade mor- och farföräldrar med djur. Mina barn har inte fått den kunskapen naturligt. Så är det nog för många.

– Vi kan absolut göra mer på det här området men jag vet också att LRF och många skolor gör ett bra arbete med att sprida kunskap genom exempelvis studiebesök på bondgårdar, säger Anna-Caren Sätherberg.

Hon tycker att turnén i norr bekräftar att det finns mycket framtidstro och investeringsvilja.

– Och det är roligt att se att partiet verkligen är på gång där vi får bra respons när vi knackar dörr och genomför olika aktiviteter.

Normalt förknippas kanske näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson med investeringar i stora basindustrier i norr, där orter som Skellefteå, Gällivare och Boden leder en form av grön industrirevolution.

Men att stora delar av Norrlands inland därmed skulle hamna på efterkälken håller han inte med om.

– Tvärtom, Jag möter en otroligt positiv stämning i hela norra Sverige och det känns verkligen nytt för mig som rest runt mycket sedan 1990. På varje ort i norr är första frågan nu: hur ska vi få fler människor att flytta in? Det räcker egentligen med att titta på statistik: lägst arbetslöshet Västerbotten, näst lägst Norrbotten.

Hur kan politiska beslut stötta utvecklingen?

– Utbildning och bostäder är viktiga åtgärder. Där har vi infört möjligheten att studera ett år till 80 procent för att kvalificera sig för de jobb som nu erbjuds i norra Sverige. Tyvärr stoppade borgarna möjligheter till investeringsstöd för att bygga bostäder och det måste vi återinföra på något sätt, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Han lyfter lokala initiativ som en viktigt ”tredje punkt”.

– Jobb och boende är inte allt. Jag sa till tanterna och gubbarna som jag träffade i Åsele häromkvällen: bjud in till det ni gör på helger och fritid. Det kan vara skoterklubben eller något annat som gör nyinflyttade till en del av gemenskapen.

– Sedan kan man också som Skellefteå kommun se investeringar i ett större perspektiv med mer än skolor och vägar som behövs för att klara befolkningsökningen. Den miljardinvestering i ett nytt kulturhus som genomförts där är en fantastisk förebild.

Fredrik Mårtensson