Mer till rut än till utanförskapsområden
2014 fejkade Folkpartiet en rapport för att hävda att antalet utanförskapsområden minskat under tiden FP hade integrationsministerposten. Nu erkänner Jan Björklund att partiet misslyckades.
– Vi gjorde alldeles för lite.
15 utsatta stadsdelar fick dela på 100 miljoner kronor för att bryta utanförskapet, mindre än vad Danderyd, Täby och Lidingö fick i rutavdrag.
Att bekämpa växande klyftor blir Liberalernas huvudfråga i valet 2018, förklarar Jan Björklund. Han presenterar nu ett program med 34 punkter där gamla förslag som språktest varvades med förbud mot religiösa friskolor och fler låglönejobb.
– Sverige håller på att få en ny underklass. Den består väsentligen av lågutbildade invandrare. Risken är att denna underklass fastnar i ett permanent utanförskap.
Det är dock inget nytt problem. Även om utmaningen ökat efter den stora flyktinginvandringen 2015. Liberalerna hade ansvaret för integrationspolitiken 2006–2014, men gjorde för lite, medger Björklund.
Detta trots att det var Folkpartiet som i opposition lanserade begreppet utanförskapsområden, då med kraftig kritik mot Socialdemokraterna.
– Det är oacceptabelt att Socialdemokraterna lät utanförskapet öka och fördjupas, förklarade dåvarande integrationsministern Nyamko Sabuni (FP) 2008 i en rapport med namnet ”Utanförskapets karta – Arvet efter Mona Sahlin” där hävdades att antalet utanförskapsområden hade ökat 2002–2006 från 128 till 156.
Vad gjorde Folkpartiet då själva?
2012 kom integrationsminister Erik Ullenhag med en satsning för att minska utanförskapet i de 15 mest utsatta stadsdelarna i Sverige. Ett bonussystem som skulle delas ut till de kommuner som lyckades bäst.
Stadsdelarna var utvalda enligt kriterierna låg förvärvsfrekvens långvarigt försörjningsstöd och låg andel gymnasiebehörighet.
Utanförskapet hade då ökat i de 15 utpekade områdena sedan FP tog över integrationspolitiken.
Sysselsättningsgraden hade sjunkit från 46,1 procent 2006 till 43,1 procent 2010. Socialbidragsberoendet (10 månader) hade ökat från 7,4 till 7,8 procent.
– Invånarna i utanförskapsområdena fick inte del av den konjunkturförbättring som ägde rum fram till 2006, klagade Sabuni 2008.
Invånarna i utanförskapsområdena fick heller inte del av det 140 miljarder som alliansregeringen sänkte skatten med sedan 2006. För det behövde man nämligen jobb, förmögenhet, villa och hemhjälp.
Enligt riksdagens utredningstjänsts rapport (2010:0464) bor de som har tjänat mest på alliansregeringens ekonomiska politik i de borgerligt styrda kommunerna Danderyd, Lidingö, Täby, Ekerö, Vaxholm och Vellinge.
Danderydsborna fick 2010 34 600 kronor (genomsnittlig förändring av nettoinkomsten jämfört med 2006) eller lite drygt en miljard kronor totalt.
Att jämföra med 100 miljoner som Ullenhag 2012 ville satsa på 15 utsatta stadsdelar.
I Danderyd bor det ungefär lika många som i Rinkeby och Tensta.
Bara rot- och rutavdragen var då på 176 miljoner kronor fastighetsskattesänkningen runt 200 miljoner och förmögenhetsskattesänkningen 326 miljoner.
Invånarna i Fredrik Reinfeldts hemkommun Täby tjänade också en dryg miljard.
Att jämföra med Erik Ullenhags bidrag till att minska utanförskapet på i snitt 6,6 miljoner kronor vardera för de 15 stadsdelarna. Mindre än vad invånarna i Danderyd, Täby och Lidingö tillsammans fick i rutavdrag 2011 (105 miljoner kronor).
Hur blev då arvet efter Jan Björklund?
Enligt en SCB-undersökning som Moderaterna låtit göra ökade antalet utanförskapsområden 2006–2014 från 105 till 130.
2008 hävdade Folkpartiet i sin utanförskapsrapport att integrationspolitiken misslyckande kunde mätas i Sverigedemokraternas framgångar. SD hade då 2,9 procent.
Tankesmedjan Den Nya Välfärden kom i juni 2014 med en uppdatering av Utanförskapets karta enligt Folkpartiets kriterier. Den visade att antalet områden har fortsatt att öka 2006–2012 från 156 till 186.
”En bidragande orsak till att utanförskapet fortsätter att expandera är ökade klyftor mellan välmående och problemdrabbade bostadsområden i Sverige”, skrev nationalekonomen Tino Sanandaji som gjort DNVs rapport.
Dagen efter kallade Erik Ullenhag till presskonferens och presenterade en egen rapport enligt vilken antalet utanförskapsområden hade minskat från 156 till 151.
– Ökningen av antalet utanförskapsområden har planat ut, sa Ullenhag.
FP hade alltså gjort uppdateringen, men hållit tyst om den, trots att den var positiv. Det visade sig dock att partiet hade ändrat beräkningsgrunder.
Nu erkänner Jan Björklund att partiet och alliansen misslyckades och utanförskapet fördjupades.
– Det är självkritik från vår sida. Ingen tvekan om det.
Liberalernas 34-punktersprogram ska nu föreläggas landsmötet i höst.
