Annons:

Kajsa Borgnäs: Mer svenskt-tyskt partnerskap för klimatet

De tyska socialdemokraterna SPD vann valet för två veckor sedan tack vare hög trovärdighet i frågor om social rättvisa och ambitiös klimatomställning.

Bättre villkor för välfärdsarbetare, infrastrukturinvesteringar, stabila pensioner och höjd topp- och förmögenhetsskatt var hemmaplan för SPD. Även på klimatområdet, särskilt i frågor om industrins omställning och satsningar på grön infrastruktur, har SPD lyckats stärka sitt förtroendekapital. SPD visade sig vara bättre på de gröna frågorna än vad miljöpartiet die Grüne var på de sociala frågorna. Kombinationen av trygghet och modernisering var ett vinnarrecept.

Sverige och Tyskland har fundamentalt olika utgångspunkter för omställning. Inte minst den industriella strukturen skiljer sig åt. Samtidigt finns stora likheter:

Viljan att agera föredöme på den internationella scenen är hög

  • Båda länderna är högteknologiska och högspecialiserade.
  • Båda producerar för den globala marknaden, med Kina som konkurrent.
  • Båda är stabila demokratier med konstruktiva partnerskap mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.
  • Utbildningsnivån är god.
  • Viljan att agera föredöme på den internationella scenen är hög.
  • Det är möjligt att båda länderna snart leds av socialdemokratiska koalitionsregeringar där ett miljö- och ett liberalt parti har viktiga minoritetspositioner. 

Vad kan Sverige och Tyskland lära av varandra? Eller ännu viktigare: var finns möjlighet till mer partnerskap för rättvis omställning? 

Den snabba utvecklingen av batterifabriker och grönt stål i norra Sverige gör det tyska näringslivet grönt av avund

Den snabba utvecklingen av batterifabriker och grönt stål i norra Sverige gör det tyska näringslivet grönt av avund. Sveriges fossilfria elsektor och låga elpriser är en fördel i utvecklandet av utsläppsfria tekniker. Låg befolkningstäthet gör intressekonflikterna kring förnybar infrastruktur mer hanterbara än i Tyskland. Sveriges stora skogar bidrar till att vi kan bli klimatneutrala redan till mitten av 2030-talet. 

Sveriges situation är därför relativt god. Samtidigt är det just Tysklands svåra utgångspunkt som bidragit till politisk innovation under senare år. Hällften av den tyska elen kommer fortfarande ur kol, kärnkraften fasas ut 2023. Tyskland är tätbefolkat, elpriserna höga. För att lösa ut intressekonflikter i omställningen, bland annat kring kolutfasningen och infasning av gröna tekniker, har Tyskland använt sig av breda kommissioner. Inom både el-, transport- och värmesektorn har dessa gjort det möjligt att på kort tid ta fram konkreta omställningsplaner.

från självrättfärdig snåljåp till omställningspolitisk motor

Industrins enorma behov av förnybar el samt av stöd till grön teknikutveckling gör att näringslivet i många omställningsfrågor numera driver politikerna framför sig. Företagen har (motvilligt) börjat acceptera att staten måste spela en större roll på marknaderna. Tysk ekonomi är dessutom beroende av effektiv miljöpolitik och bibehållna förädlingskedjor i resten av Europa. Det gör att Tyskland inte längre har råd att sluta sig inåt. Av ren självbevarelsedrift håller Tyskland därför på att utvecklas från självrättfärdig snåljåp till omställningspolitisk motor.  

Alla EUs länder har sina specifika styrkor och svårigheter i omställningen. Klimatneutralitet i Europa kan vi bara åstadkomma i samarbete, inte enskilt. Den nationella politiken måste därför kombineras med strategier för hur vi bäst lär av och stödjer varandra. Vi måste snabbt börja ta större steg både inom och mellan länder. 

Ett paneuropeiskt nyindustrialiseringsprogram under socialdemokratisk ledning är precis vad den europeiska omställningspolitiken behöver

Mot denna bakgrund ter sig möjligheten till ett röd-grönt svenskt-tyskt partnerskap för rättvis omställning särskilt gynnsamt. Ett paneuropeiskt nyindustrialiseringsprogram under socialdemokratisk ledning är precis vad den europeiska omställningspolitiken behöver.

Kajsa Borgnäs är chef på den tyska industrifackliga tankesmedjan Stiftung Arbeit und Umwelt samt författare till boken ”Ingen tid för illusioner”

Annons: