Mattias Schulstad: Politiker måste ta kontroll över upphandlingarna

Vi ser att fler oseriösa aktörer anpassar sin affärsmodell för att utnyttja det ofta snåriga och komplexa upphandlingsregelverket. Kriminella dras till den offentliga affären eftersom det är en perfekt cocktail av stora summor pengar i kombination med bristande kontroll. Det leder till att miljarder skattemedel hamnar i kriminella fickor i stället för att finansiera vår välfärd.

De upphandlande myndigheterna i Sverige genomförde 18 421 upphandlingar 2021 och värdet av dessa upphandlingar uppgick till ofattbara 817 miljarder kronor. Det ger stora möjligheter för oseriösa och kriminella aktörer att utnyttja systemet som en bankomat.

Det goda företaget som följer lagar och regler, betalar sina skatter och avgifter, har kollektivavtal och ger sin anställda schysta och trygga arbetsvillkor riskerar att konkurreras ut på grund av denna osunda konkurrens. I värsta fall blir våra skattemedel brottsvinster som finansierar den grova organiserade brottsligheten, inte goda arbeten som bidrar till goda och trygga arbetsvillkor och en bra pension. Löner och pension som sedan beskattas för att återinvesteras i det gemensamma.

När svenska kommuner, regioner, myndigheter och andra enheter (de så kallade upphandlande myndigheterna) ska köpa in en vara, en tjänst, eller en byggentreprenad ska upphandlingslagstiftningen följas. Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) är det övergripande regelverket. Lagen trädde i kraft 1 juni 2017 och en nyhet med den nya lagen var att de upphandlande myndigheterna ska ställa krav på lön, arbetstid och semester när det finns risk för dåliga arbetsvillkor.

Många upphandlande myndigheter uppger att de i dag ställer krav på arbetsrättsliga krav vilket är positivt, förhoppningsvis fortsätter de med det i allt fler upphandlingar. Men att ställa krav räcker inte. Ställda krav måste även följas upp.

För att välfärden, arbetsmarknaden och därmed samhället ska fungera är det mycket viktigt att de ansvariga politikerna på både nationell nivå (med ansvar för olika myndigheters inköp och funktionssätt), regional nivå (med ansvar för till exempel sjukvårdens eller kollektivtrafikens inköp och funktionssätt), och kommunal nivå (med ansvar för till exempel äldreomsorgens och skolans inköp och funktionssätt) tar ansvar för att den offentliga sektorns inköp fungerar bra och är ändamålsenlig.

Som min kollega Sara Hamrin förtjänstfullt beskriver i sin analys ”Färre råkar illa ut på jobbet med schysta upphandlingar” i denna tidning 22 mars 2023 vinner allt fler företag som ägs av oseriösa och kriminella aktörer i Sverige offentliga upphandlingar. På grund av undermåligt genomförda upphandlingar får dessa ovälkomna aktörer en etablering på svensk arbetsmarknad som de annars skulle ha svårt att få.

Det handlar om huvudmän som har en affärsmodell som konkurrerar ut seriösa och långsiktiga företag genom att utnyttja sina anställda och bryta mot de lagar och regler som vi gemensamt kommit överens om. Det kan till exempel handla om brott mot kollektivavtalet, brott mot utstationeringslagen, brott mot arbetstidslagen, brott mot arbetsmiljölagen, brott mot skatteförfarandelagen, brott mot socialförsäkringsregelverket och brott mot utlänningslagen.

För att få ordning och reda på arbetsmarknaden krävs ordning och reda i den offentliga affären. De ansvariga politikerna behöver ta tillbaka kontrollen! De är de folkvalda politikerna som beslutar vad de upphandlande myndigheterna ska upphandla och vad dessa upphandlingar ska innehålla. Det handlar ofta om politiska prioriteringar, inte om juridik. Men i många upphandlande myndigheter har de ansvariga politikerna delegerat för mycket av ansvaret till tjänstepersonerna. Ett stort problem i och med att politikerna då kan ducka sitt ansvar över den offentliga upphandlingen.

Varje upphandlande myndighet behöver göra sitt arbete utifrån sina utmaningar. Vissa typer av upphandlingar är mer riskfyllda än andra och vissa branscher mer drabbade än andra. I en undersökning genomförd av upphandlingsmyndigheten från 2022 uppgav bara drygt var tredje myndighet, 37 procent av de 800 tillfrågade, att de följde upp de ställda arbetsrättsliga kraven. De oseriösa och kriminella aktörerna vet om detta och tillåts därför fortsätta lägga anbud och vinna kontrakt inom den offentliga upphandlingen.

För att förbättra den offentliga upphandlingen och stänga bankomaten till oseriösa och kriminella aktörer bör tre konkreta och snabba åtgärder skrivas in i varje upphandlande myndighets upphandlings/inköpspolicy: 1. Säkerställ att tjänstepersonerna alltid ställer krav på goda arbetsvillkor för samtliga arbetstagare i varje offentlig upphandling. 2. Säkerställ resurser för att kontinuerligt följa upp de kontrakt som upprättas mellan beställare och leverantör. 3. Säkerställ att leverantörens kontraktsbrott såsom utnyttjande av arbetstagare genom lönedumpning, eller brott mot lagar och regler ger kännbara konsekvenser för leverantören.

Mattias Schulstad är utredare vid enheten för samhällspolitik på LO