Mattias Samuelsson: Arbetsmarknadsutbildning leder till jobb

Varslen om uppsägningar ökar i Sverige. I januari i år hade över 4 700 personer varslats enligt Arbetsförmedlingens statistik. Det är en markant ökning jämfört med förra året, då lite drygt 1 400 personer varslades under januari månad. Samtidigt ligger arbetslösheten nu på runt 6,6 procent och förväntas öka under året enligt Arbetsförmedlingens prognoser.

Men parallellt med en hög och stigande arbetslöshet råder det en omfattande brist på utbildad arbetskraft och arbetsgivare har svårt att rekrytera. I Arbetsförmedlingens undersökning från i höstas uppger fyra av tio privata arbetsgivare att det är brist på arbetskraft när de har försökt rekrytera. En historiskt hög nivå konstaterar Arbetsförmedlingen. Även i den offentliga sektorn råder det en omfattande brist på arbetskraft.

Att det råder brist på arbetskraft är samtidigt inte något nytt. I skola, vård och omsorg har bristen varit stor under lång tid och prognoser framåt visar att bristen förväntas fortsätta i och med den demografiska utvecklingen med en allt åldrande befolkning. 2018 prognostiserade SCB att det kommer råda brist på gymnasialt yrkesutbildade för 20 år framåt. Yrken kopplade till teknikutveckling, digitalisering och gröna jobb till följd av klimatomställningen har också stor brist på arbetskraft på lång sikt.

Arbetsmarknadsutbildning sågs länge som arbetsmarknadspolitikens flaggskepp och var fundamentet för full sysselsättning och ökad tillväxt.

Mattias Samuelsson

Det finns alltså en mängd jobbtillfällen på arbetsmarknaden men som arbetsgivare har svårt att tillsätta. För att råda bot på den bristande arbetskraften krävs flera åtgärder. Bland annat måste fler arbetslösa ges möjligheten att ta del av utbildningsinsatser riktade mot bristyrken. Härom veckan publicerade Arbetsförmedlingen en utvärdering som visar att de yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningarna leder till jobb både på kort och lång sikt. Ett resultat som är i linje med tidigare utvärderingar av bristyrkesutbildningar. De som deltagit får bättre jobb och högre livsinkomster, vilket tyder på att investeringar i utbildningar för arbetslösa är klokt både ur ett individ- och samhällsekonomiskt perspektiv.

Arbetsmarknadsutbildning sågs länge som arbetsmarknadspolitikens flaggskepp och var fundamentet för full sysselsättning och ökad tillväxt. Men i dag utgör arbetsmarknadsutbildningen en alldeles för liten del av arbetsmarknadspolitiken, inte minst i dessa tider av ökande antal varsel och hög arbetslöshet. Sett över tid har antalet personer som fått ta del av arbetsmarknadsutbildningarna minskat avsevärt sedan 1990-talet och ligger nu i snitt på runt 6 500 per år. Det ska jämföras med toppåren under 1990-talet då mellan 30 000 och 40 000 personer deltog per år.

Men när allt fler bedömer att 2023 blir ett mörkt år för svensk ekonomi och arbetsmarknaden viker neråt väljer regeringen med stöd av SD att minska på budgetanslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 1,5 miljarder.

Det vittnar inte direkt om någon krisinsikt och är förödande för arbetsmarknadspolitiken. Regeringen måste satsa mer på att rusta fler arbetslösa genom yrkesutbildningar med kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden och som leder till jobb. Det här är beprövade insatser som vi vet fungerar och vi som samhälle har råd med det. Sverige har stabila statsfinanser och kraftiga utbildningsinsatser behövs om vi ska kunna hjälpa människor komma i arbete och samtidigt möta lågkonjunkturen och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

En ökad satsning på yrkesutbildning behövs också för att anställda ska kunna behålla sina arbeten. Att stötta människors möjligheter att stärka sin nuvarande och framtida ställning på arbetsmarknaden förbättrar kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt och behövs för att Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land med förutsättningar att skapa välstånd.

För att fler människor ska få tillgång till arbetsmarknadsutbildning i dessa tider av kris behöver Arbetsförmedlingen inte ges mindre utan mer resurser. Men regeringens minskade anslag riskerar att utarma myndighetens organisation. Forskning visar att personligt förmedlarstöd och jobbanvisningar minskar tiden i arbetslöshet. Sedan 2019 har Arbetsförmedlingen till följd av minskade anslag stängt en rad lokala kontor runt om i landet vilket har lett till att kännedom om den lokala arbetsmarknaden har gått förlorad. Högerregeringen och Sverigedemokraternas nedskärning av budgetanslaget signalerar att den trenden kommer att fortsätta och att de inte är mycket att lita på när varslen står för dörren.

Mattias Samuelsson är utredare på LO