Annons:
Annons:

Marika Bjerstedt Hansen: Bemöt inte barn med våld

Erfarenheterna av mitt arbete hos SIS visar att det finns mycket mer att göra för att hjälpa och skydda ungdomarna.

Att barn skjuter barn i Sverige är så vidrigt att vi tycks paralyseras och drabbas av tunnelseende. Ljuset i tunneln är skärpta straff, fler poliser och hårdare tag. Men det går inte att blunda för att organiserad brottslighet och parallellsamhällen föds ur ekonomisk ojämlikhet och ett segregerat skolsystem.

Lyckligtvis finns barnkonventionen och Socialtjänstlagen. Dessa värnar barns rätt till en uppväxt fri från droger, våld och kriminalitet.När barn omhändertas enligt LVU sker detta oftast på grund av våld, brister i omsorgen, självskadebeteende och kriminellt umgänge.Många av barnen har diagnoser som försvårar impulskontroll och konsekvenstänkande. Så gott som alla av dem har misslyckats i skolan och kommer dessutom från ekonomiskt utsatta familjer.

Barn, personal och anhöriga har under årtionden vittnat om missförhållanden

En del av dessa barn kommer till låsta institutioner i statlig regi (SiS). Barn, personal och anhöriga har under årtionden vittnat om missförhållanden på flera sådana inrättningar.

Tillsynsmyndigheter har riktat skarp kritik som tvingat enskilda institutioner att stänga. Att SiS-placerade barn riskerar att utsättas för våld och kränkningar av personalen är ingen nyhet.

Så sent som i höstas kom larmrapporten ”Och jag kunde inte andas” från Barnrättsbyrån och Childhood.

Det är en katastrof att staten inte lyckas skydda redan utsatta barn från att drabbas av, eller bevittna, mer våld. Men då våldet sker i samband med avskiljning och personal använder rätt grepp räknas det inte som missförhållanden.Inget fel har begåtts, enligt myndigheten själv. SiS-anställd personal har befogenheter att avskilja, hålla fast och med våld transportera inlåsta barn. Detta trots att många av dem saknar utbildning, eller har endast genomgått myndighetens egen utbildning (NPNL) på några få dagar.

Men är det förvånande att våld förekommer på institutioner där vi samlat barn med komplexproblematik? Min erfarenhet av ett halvårs arbete på en av SiS akutavdelningar är att många i personalen gör sitt yttersta och vill väl, men att arbetet är svårt och ställer höga krav.

skilja på om ett barn är upprört eller faktiskt hotfullt

En del är inte trygga nog i sin yrkesroll eller har inte tillräcklig utbildning för att ens kunna skilja på om ett barn är upprört eller faktiskt hotfullt. I stället har de på internutbildningar fått lära sig olika tekniker för att kontrollera barn med våld. Detta trots att det saknas forskning om vad avskiljningar och nedläggningar får för konsekvenser för barnen som utsätts.Hur skadligt det är vet vi alltså inte, men att barn blir skadade står klart.

En viktig förutsättning för att bedriva en effektiv behandling är att samtlig personal klarar sitt svåra uppdrag. Kompetensen måste därför höjas och kulturen förändras.Frågan är vilka konsekvenser det får när utsatta barn, som riskerar att hamna i ett liv av kriminalitet, bemöts med ännu mer våld?

Marika Bjerstedt Hansen är socionom och ordförande för Socialdemokraterna i Osby

Annons:
Annons: