Maja Fjaestad: Så gör vi samhället mer demensvänligt
Fyra steg för ett mer demensvänligt samhälle, enligt Maja Fjaestad.
De flesta av oss har varit med om det: att en anhörig eller vän sakta och obönhörligt försvunnit in i demensens dimma. Det är lätt att fråga sig själv om det kommer att drabba mig också?
Det nedslående svaret är: ja, med viss sannolikhet.
Demens är en av de snabbast växande folksjukdomarna. Varje år insjuknar 20 000–25 000 personer och antalet ökar. Det beror delvis på det glädjande faktum att vi lever längre; så många som hälften av alla som passerar 90 års ålder drabbas av någon form av kognitiv svikt/demens. Enligt Socialstyrelsens beräkningar är samhällskostnaderna för demenssjukdomar i Sverige ca 60 miljarder kr årligen.
med modern demensvård och -omsorg finns många förutsättningar till ett gott liv
Många föreställer sig demens som det mest fruktansvärda och förödmjukande sättet att gå in i ålderdomen, men med modern demensvård och -omsorg finns många förutsättningar till ett gott liv.
Demens som en växande folksjukdom ställer krav på politiker och på samhället. Lösningarna är allt annat än en quickfix; men de finns.
behöver samhället anpassas till att allt fler människor lever med demens
För det första behöver samhället anpassas till att allt fler människor lever med demens. Mataffärer som framstår som labyrinter är inte roligt för någon av oss, och tydlig och lättförståelig skyltning är något alla vinner på.
För det andra behöver den innovativa välfärdsteknik som utvecklas runt om i Sverige implementeras i äldreomsorgen. Fantastiska tekniska lösningar som ger personer med demens större självbestämmande och frihet utvecklas i aldrig skådad takt, och goda kunskaper finns numera om hur man inhämtar samtycke med hjälp av ”bästa möjliga vilja”, även med demens. På samma sätt måste en person med demens kunna välja bort tekniska hjälpmedel. Men vi kan heller inte lämna kommunerna ensamma i komplicerade upphandlingar av ny teknik. Större nationell samordning behövs för bästa patientnytta.
För det tredje måste vi satsa på och lära oss av demensforskningen. Vi vet mycket idag om att förebygga och behandla demens, men det finns mer att lära. Viktig är också forskningen om demensomsorgens organisation och kvalitet. Insikterna från forskningen behöver också implementeras i omsorgen. Ett exempel är att många studier visar att fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot demens – och att äldre måste ges möjlighet till motion och rörelse.
För det fjärde måste vi fortsätta investera och bygga äldreomsorgen. Socialdemokraterna har gjort många viktiga insatser, där skyddad yrkestitel för undersköterskor är en viktig sådan. Vägen till en bättre omsorg går via en välutbildad och trygg personal. Men, vi måste fortsätta satsa på äldreomsorgen.
ett demensvänligt samhälle består av investeringar, utbildning, förståelse, större insikt och satsningar på välfärden
Vägen mot ett demensvänligt samhälle består av investeringar, utbildning, förståelse, större insikt och satsningar på välfärden. Men det finns knappast ett alternativ.
Maja Fjaestad är forskare vid Karolinska Institutet och före detta statssekreterare
