Maja Fjaestad: Everything passes, except the past
Everything passes, except the past. Så står det vid ingången till Afrikanska museet i Belgiens huvudstad Bryssel. Det är ett lämpligt motto för ett museum som lever i flera lager av förflutenhet.
Museet grundades i slutet av 1800-talet av den ökände kung Leopold II som ett propagandaprojekt över hans koloniala framfart i Kongo. Kungen ville ha ära, folkligt stöd och nya investerare och visade upp uppstoppade djur och föremål stulna från afrikanska befolkningar.
Under åren 1885-1908 var Kongo den belgiska kungen Leopold II:s personliga egendom. Ett samvetslöst utnyttjande av både naturtillgångar och befolkning skedde under perioden. De ofattbara grymheterna mot civilbefolkningen tillsammans med en manisk jakt på elfenben och gummi har bland annat beskrivits i Joseph Conrads klassiska roman ”Mörkrets hjärta” från 1902.
Det är en omdiskuterad fråga hur många kongoleser som dog av sjukdomar, svält och våld under kungens hänsynslösa styre, men siffror mellan fem och tio miljoner människor nämns.
Det är en omdiskuterad fråga hur många kongoleser som dog av sjukdomar, svält och våld under kungens hänsynslösa styre, men siffror mellan fem och tio miljoner människor nämns. Missgärningarna uppdagades, och kungen tvingads lämna över kolonin till den belgiska staten. Även det senare blev ett styre med koloniala förtecken, om än inte fullt lika våldsamt. Museet samlade under ett sekel på sig föremål och skildrade en hårt vinklad historia.
År 2013 stängde Afrikanska museet för en fem år lång renovering, och i dag är museet istället ett minnesmärke över Belgiens brott i Kongo, och även ett åskådliggörande av kolonialismens uttryckssätt. De innebär förstås många svåra avvägningar – vilka foton ska visas? Vilka statyer plockas bort? Vad och hur ska föremål lämnas tillbaka? Och är det ens möjligt att visa en samtida och avkoloniserad bild av Afrika i en byggnad som hade designats som ett kolonialt museum?
Samtidigt lever Kongo vidare med sår efter kolonialismen, sår som fortsätter att skapa konflikter och driva fattigdom. Kriget i Kongo-Kinshasa har kallats världens mest utdragna humanitära katastrof. Everything passes except the past.
Man kan inte navigera i samtiden utan kunskap om det som skett under tidigare århundraden.
Många, för att inte säga de flesta, av dagens konflikter har sitt ursprung i historien. Man kan inte navigera i samtiden utan kunskap om det som skett under tidigare århundraden. Det gäller Israel-Palestina, det gäller kriget i Ukraina och det gäller i flera olika delar av Mellanöstern där konflikter härjar.
Men historien visar oss också vägar till försoning. Även utan att glömma eller förneka det förflutna kan vi ändå konkludera att historien inte är dömd att upprepa sig – om vi lär av den.
Maja Fjaestad är forskare vid Karolinska Institutet och före detta statssekreterare
