Maja Fjaestad: Den underbara matematiken
I början av december kom den senaste PISA-rapporten, som regelbundet mäter europeiska 15-åringars prestationer i olika skolämnen, och resultaten var nedslående. Sverige rasar i nya PISA-mätningen och tappar bland annat stort i ämnet matematik.
Matematik är viktigt. Unga behöver bättre kunskaper i matematik och samhället behöver fler ingenjörer och naturvetare. Denna insikt är viktig, men den får inte leda till att vi landar i enkla lösningar, som att enbart utöka matematikundervisningen. Istället behöver unga lockas in i den vackra värld matematiken utgör – och framförallt utveckla den kreativitet som krävs för att använda matematiken.
För de män och kvinnor som vi nyligen sett skrida upp på Konserthusets podium för att ta emot årets naturvetenskapliga Nobelpris är matematik garanterat ett av arbetets viktigaste verktyg.
För de män och kvinnor som vi nyligen sett skrida upp på Konserthusets podium för att ta emot årets naturvetenskapliga Nobelpris är matematik garanterat ett av arbetets viktigaste verktyg. Kanske drömmer de till och med på matematik. Men de hade inte kunnat hålla den tunga guldmedaljongen i sin hand utan att fylla matematiken med innehåll: med oväntade infall, med ”dumma” frågor och med en förmåga att bita sig fast i avvikelser som andra avvisat.
Vägen till de stora vetenskapliga upptäckterna går ofta via matematik, men aldrig utan nyfikenhet och kreativitet. Matematiken är ett språk, och språk måste fyllas med innehåll.
Matematik är också glädje och njutning. Den framgångsrika forskaren eller ingenjören har också ofta ett lekfullt förhållande till matematiken och uppfattar den som en värld med estetiska kvaliteter. För matematik är allt ikring oss. Den finns i fraktalen som beskriver ormbunksblad, i relationen mellan musikens tonsteg och i sannolikheterna som beskriver kvantmekaniken.
Om inte matematikens lust och möjligheter förmedlas till barn och ungdomar är det mindre viktigt hur bra de löser andragradsekvationer.
Om inte matematikens lust och möjligheter förmedlas till barn och ungdomar är det mindre viktigt hur bra de löser andragradsekvationer.
I dagens diskussion om framtidens kompetens hör man debattörer ta fram slagträt ”barn behöver räkna mer”. Men det är en enkel och sannolikt alltför ytlig lösning. Istället skulle vi behöva diskutera hur våra unga kan rustas med största möjliga kreativitet och nyfikenhet. Det sker inte via endimensionellt tragglande, utan också via skolans estetiska ämnen och med en didaktik som öppnar för ifrågasättande och nya insikter. Matematikens glädje och skönhet måste förmedlas, också.
Den svenska kompetensutmaningen är bekymmersam, med en arbetsmarknad som skriver efter teknisk kompetens. Men bildning – såväl matematisk som skapande – är en minst lika viktig del i att stärka både arbetsmarknaden och vår mänskliga längtan efter kunskap.
Matematisk bildning och matematisk kreativitet leder mot framtiden – enkla lösningar gör det inte.
Maja Fjaestad är forskare vid Karolinska Institutet och före detta statssekreterare
