Maja Fjaestad: Bättre folkhälsa bryter ojämlikheten
Jämlikhet förutsätter bättre folkhälsa för alla, skriver Maja Fjaestad.
Vad är jämlikhet? Detta är en fråga som sysselsatt socialdemokratin i mer än ett århundrade. När vi skriver år 2023 är ojämlikhet fortfarande – tyvärr – en högaktuell fråga. Och en av de mest relevanta aspekterna av jämlikhet är skillnader i livsvillkor och hälsa.
Du har hört det förut, och tycker kanske att det är tradigt, men vi tar det igen. Fysisk inaktivitet ökar risken för förtida död, för hjärtsjukdom, för ett flertal cancerformer och för både depression och demens.
det finns stora skillnader i barns fysiska aktivitet utifrån föräldrarnas utbildningsnivå̊
Och möjligheter till fysisk aktivitet fortsätter att vara kopplade till socioekonomi. För personer med förgymnasial utbildning är det färre än hälften som når upp till den nivå av fysisk aktivitet som WHO rekommenderar. Upprepade nationella undersökningar visar att det finns stora skillnader i barns fysiska aktivitet utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, bostadsort och inkomst. Barn till föräldrar med låg utbildningsnivå tillbringar mer tid stillasittande jämfört med barn till föräldrar med hög utbildningsnivå. Svenska studier visar också att barn i familjer med låg socioekonomisk status deltar i organiserad fysisk aktivitet i lägre utsträckning.
Samtidigt som vi verkar för att klyftorna i samhället ska minska måste vi också satsa särskilt på hälsoklyftorna. För det finns mycket som kan göras. Skillnader i fysisk aktivitet mellan olika befolkningsgrupper är förstås inte naturgivna, utan skillnaderna minskar när det finns goda möjligheter att röra sig. Dessa möjligheter kan handla om både samhällsplanering, tillgång till idrottsmöjligheter och tillgång till rörelse som är gratis.
Låt oss titta på Nacka utanför Stockholm. Det är en underbar kommun, med gröna skogar och blå sjöar. Tyvärr har kommunledningen de senaste mandatperioderna inte varit lika underbar. En högermajoritet har konsekvent valt bort satsningar på idrott och folkhälsa när kommunen växer. Den socialdemokratiska oppositionen i Nacka har förtjänstfullt drivit frågan om bättre tillgång till idrott och fritid. När nya bostäder byggs i centrala kommunen har Socialdemokraterna slagits för att behålla stora idrottsplaner, medan Moderaterna har hänvisat till mindre ytor och till eventuella nya idrottsytor längre bort. På samma sätt har oppositionen kämpat för att badanläggningar som byggs med skattepengar ska ha inträdespriser som inte utestänger medborgare med svag ekonomi.
närhet och tillgång spelar roll
All erfarenhet visar att närhet och tillgång spelar roll. Om idrott- och fritidsytor förläggs så att de enbart är enkelt tillgängliga med bil, så innebär det att många barn utesluts från idrottsaktiviteter. Att ha tillgång till rörelse – både spontan och organiserad – måste vara del i stadsplaneringen för att det ska finnas chanser att nå folkhälsomål.
I många kommuner runt om i Sverige har vi efter det senaste valresultatet sett socialdemokratiskt ledda styren tillträda. Det ger unika möjligheter för att bygga jämlika förutsättningar för hälsa och välmående, vilket är enormt glädjande. Även i den nationella socialdemokratiska politiken behöver folkhälsa få ta plats.
För det är en fråga om jämlikhet.
Maja Fjaestad är forskare vid Karolinska Institutet och före detta statssekreterare
