LO: Skattesänkningar för rika män
LO går i sin årliga jämställdhetsbarometer till hård attack mot skattesänkningarna i januariavtalet. Av 6,3 miljarder går 5 miljarder till rika män. Dessutom bidrar det utökade rutavdraget, enligt LO, till en skattesubventionerad VIP-välfärd för de som har råd.
– Den största resursen går till rika män. Det är otroligt gammaldags politik, säger LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
Kritiken är framför allt hård mot slopandet av värnskatten. Ambitionen om en skattereform som ska minska klyftorna blir svårt att leva upp till med den här starten och så olika viljor, menar Karl-Petter Thorwaldsson.
De 6,3 miljarderna i skattesänkningarna regeringens uppgörelse med C och L hade kunnat läggas på höjt grundskydd för pensionärer, ett grundavdrag som gynnar låginkomsttagare, att växla av 63 öre på kommunalskatten eller på att bygga ut välfärden, enligt LO-basen.
– Vi kommer nu att använda skattepolitiken de kommande fyra åren för att ytterligare öka skillnaderna mellan män och kvinnor, säger Karl-Petter Thorwaldsson,
– Huvudkritiken går till C och L. Jag tycker Annie Lööf kan få svara på, som kvinnlig partiledare, hur man kan lägga som prio ett att stärka mäns ekonomiska ställning i Sverige. Men den går också mot Socialdemokraterna och den här överenskommelsen.
LO är också kritiskt till utbyggnaden av rutavdraget. Det är, enligt LO, ett led i en utveckling mot en skattesubventionerad ”VIP-välfärd” medan den generella välfärden förlorar finansiering via stora skattesänkningar.
– Att man vill utöka rutavdraget kommer inte att gynna LO-kvinnorna. De behöver den generella välfärden. De skattepengar man lägger på rutavdraget borde man lägga på barnomsorgen i stället. Man säger att alla kan utnyttja rutavdraget. Ja, men vilka är det gör det? Det är de som har råd, de som har de högsta inkomsterna, säger Berit Müllerström, LOs andra vice ordförande.
Det är sjätte året som LO presenterar sin jämställdhetsbarometer.
Bara 4 av 10 arbetarkvinnor har en heltidsanställning, konstateras i rapporten, som är gjord av Ulrika Lorentzi och Ulrika Vedin.
Män har 28 procent högre lön än kvinnor. Kvinnor har 78 procent av mäns lön. Endast fyra av tio arbetarkvinnor (sex av tio arbetarmän) har arbetstid enbart förlagd till kontorstid. Var tredje kvinna har jobb som riskerar att leda till ohälsa.
Den genomsnittliga faktiska månadslönen är 21 000 kronor för kvinnor i arbetaryrken och 26 800 kronor för män i arbetaryrken. (33 000 kronor respektive 42 100 kronor i tjänstemannayrken).
– Målet om ekonomisk jämlikhet inkluderar både kön och klass. Det är helt uppenbart, säger Ulrika Vedin.
Årets jämställdhetsbarometer granskar också det nya politiska landskapet och hur det påverkar jämställdhetsarbetet.
Det finns i dag tre politiska block, eller inriktningar i jämställdhetspolitiken. Ett vänster-, ett marknadsliberalt och ett konservativt alternativ. Det senare med förslag om sambeskattning och vårdnadsbidrag vilket styr mot en återgång till enförsörjarfamiljen. Det marknadsliberala alternativet sätter tryck på försämrade löner i arbetaryrken, i praktiken kvinnodominerade jobb.
Enligt LO innehåller januariöverenskommelsen flera bra för förslag om investeringar i en generell välfärd, men även marknadsliberala reformer som riskerar att försämra jämställdheten. Det rimmar illa, enligt LO, med att jämställdhet rankades som tredje viktigaste fråga för partival i SVTs valundersökning.
– Det var vänsterförslagen som väljarna efterfrågade. Det säger emot GAL-TAN-debatten* om jämställdhet som någon sorts extremlösning, säger Ulrika Lorentzi.
Jämställdhet är en fråga som tvärtom har stort stöd bland befolkningen. Frågan debatterades i valrörelsen, men mer i ett defensivt perspektiv, framhåller Ulrika Lorentzi, att inte försämra den. Hur jämställdheten ska utvecklas var det mindre debatt om.
LOs viktigaste förslag
– Fasta anställningar på heltid norm på hela arbetsmarknaden.
– Avskaffa allmän visstidsanställning.
– Stärk den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet.
– Arbetsmiljösatsningar, särskilt till små arbetsplatser och kvinnodominerade yrkesområden.
– Den generella välfärden stärks genom ökade investeringar i vård, skola och omsorg.
– Avskaffa rut-avdraget.
– Lagstifta om rätt till barnomsorg när föräldrar arbetar, även på kvällar, helger och nätter och individualisera föräldraförsäkringen.
*) GAL-TAN värderingsskala där konfliktlinjen går mellan Grönt-Alternativt-Libertärt (frihetligt) och Traditionellt-Auktoritärt-Nationalistiskt
