Lisa Nåbo: Det råder hyckleri kring Kina

Den fjärde februari invigs vinter-OS i Peking. Vi är många som kommer heja på Frida Karlsson, Nils Van der Poel och systrarna Öberg när de tar hem medaljerna. Samtidigt är det något som skaver. Tanken att vi kanske inte kommer kunna ha fler vinter-OS i framtiden. Den olustiga känslan av att vi kommer ägna de närmaste veckorna åt att titta på propaganda för en förtryckande kommunistregim. Den lilla kritik som framförs är uppgiven och avfärdas med en axelryckning.

Jag känner frustration över det hyckleri som råder bland världens makthavare. Det finns en tyst men ändå uppenbar överenskommelse om att man ska titta åt andra hållet när det kommer till Kina. Kan vi verkligen inte bättre? Jag tror jag vet varför svaret just nu är nej.

Vår konsumtion vilar på och är i högsta grad beroende av Kina. Sedan Kina öppnade sig mot världen på 70-talet har landet blivit ”hela världens fabriksgolv”. Genom att exploatera sin arbetskraft reduceras befolkningen till kuggar i produktionshjulet.

Vi kan konsumera mer och billigare för att arbetare förbjuds att organisera sig fackligt, för att man tillåter barn- och tvångsarbete i dess värsta former och tillämpar lönevillkor som aldrig skulle accepteras i Sverige. I fabrikerna som tillverkar varorna vi använder och kläderna vi bär tvingas arbetare hantera livsfarliga kemikalier med otillräckligt skydd. 

Vi kan konsumera mer och billigare för att arbetare förbjuds att organisera sig fackligt, för att man tillåter barn- och tvångsarbete i dess värsta former och tillämpar lönevillkor som aldrig skulle accepteras i Sverige.

Utöver att den enskilda människan i Kina reduceras till billig arbetskraft, så är Kinas produktion i högsta grad klimatfientlig. Kina är världens största utsläppare av växthusgaser  och står för en tredjedel av de globala utsläppen av koldioxid. Samtidigt planerar de för över 100 nya kolkraftverk. 

Det är lätt för Sverige att stoltsera med att vi leder klimatomställningen när vi samtidigt står på pallplats för export av våra utsläpp till Kina. Hela 90 miljoner ton växthusgaser per år orsakas av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Två tredjedelar av dessa utsläpp sker i andra länder.

Vi har exporterat mycket av våra utsläpp. Genom det bidrar vi också till att Kina fortsatt kan utnyttja sin befolkning för regimens välstånd. Och sedan pekar högerpolitiker i Sverige på Kina och säger att det är kineserna som måste minska sina utsläpp. Ett hyckleri av sällan skådat slag. 

Det är lätt för Sverige att stoltsera med att vi leder klimatomställningen när vi samtidigt står på pallplats för export av våra utsläpp till Kina.

Ja, det är något som skaver. Hoten mot klimatet och utnyttjandet av människor i Kina hör ihop. Bristen på demokrati i Kina möjliggör västvärldens konsumtionshets. I frustration mot rådande hegemoni gror min vilja att göra uppror. Men sanningen är att vi aldrig kommer kunna rädda klimatet utan demokrati, och ingen lösning på klimatkrisen kan vara partipolitiskt neutral. Det kräver en politik som tar ställning.

Investeringar i och subventioner av fossila verksamheter måste upphöra. Det behövs starkare regleringar och styrmedel för hållbara produktionskedjor och tydligare producentansvar. Priset på utsläppsrätter behöver höjas, och antalet utsläppsrätter måste minskas.

Klimattullar vid import från länder utanför EU utan utsläppsrätter och koldioxidskatt måste vara kännbara. Det behövs koldioxidbudgetar på alla politiska nivåer inom EU. En gång för alla ska vi göra det omöjligt för de företag som skor sig på rådande ordning att utnyttja och kapitalisera på omänskliga villkor och ohållbar produktion. 

OS i Peking känns som ännu ett bevis för det hyckleri som råder gällande klimat, konsumtion och mänskliga rättigheter. Vi behöver ett systemskifte. Risken är annars betydande att det inte ens kommer finnas något vinter-OS för våra barnbarn att tävla i.

Lisa Nåbo är förbundsordförande för SSU