”Likvärdig vård behöver inte se exakt likadan ut”

Sjukvårdspolitiken är en del av Socialdemokraternas dåliga valresultat. Nu ska Lena Hallengren leda arbetet i partiet med att få upp S som sjukvårdspartiet nummer ett igen.

Valanalysen som kom tidigare i veckan pekade ut sjukvårdspolitiken som en stor del i att Socialdemokraterna tappade i förra valet, inte minst ute i regionerna. Socialminister Lena Hallengren kommer nu att leda arbetet, inte bara i regeringen utan också inom partiet, med en sjukvårdspolitik som människor känner att de kan lita på att den finns när och där de behöver den.  Det berättar Lena Hallengren inför det sjukvårdspolitiska seminarium som S anordnar under kongressen på lördagseftermiddagen.

Varför har S tappat i frågan om sjukvården?

– Det måste vi verkligen fundera över och rannsaka oss själva. Det har inte blivit så från ett år till ett annat, utan vi har tappat i förtroende under en längre tid. Vi vill vara välfärdspartiet nummer 1.  Jag tror att om man känner att vården inte finns där man behöver den färgar det av sig på hela ens syn på Socialdemokraterna, säger Lena Hallengren.

Hon betonar att frågan inte bara är en nationell fråga utan att den också måste vara den viktigaste frågan för varje region.

– Vi kan inte bara gå och klura på detta och analysera, nu måste vi bygga ett förtroende under den här mandatperioden. Det handlar inte om att ta fram vallöfte till 2022, utan vi måste jobba aktivt nu för att visa att vi förtjänar väljarnas förtroende i sjukvårdsfrågor. 

Hur ryms detta i januariavtalet?

– Alldeles utmärkt. Den sätter tillgängligheten i vården högst med fokus på kroniskt sjuka som var vår kritik mot den gamla kömiljarden. Men också frågan om patientkontrakt som är ett sätt att sätta patienten i centrum. Kompetensfrågorna och den psykiska ohälsan finns också i januariavtalet för att ta några exempel. Dessutom välfärdsmiljarderna som ska öka till 20 miljarder under perioden.

Vården ser i dag olika ut beroende på var i landet du bra. Lena Hallengren säger att ”nära vård” kan se ut på olika sätt. Kontentan är egentligen att självklart ska vården vara likvärdig, men den kanske inte måste vara lika.

– Man ska ha tillgång till en likvärdig hälso- och sjukvård i landet. Men det betyder att det kan se olika ut utifrån de lokala förutsättningarna. Det som är viktigt är att man upplever trygghet och att man upplever att vården är tillgänglig när man behöver den.  Det här är egentligen mitt huvudargument mot ett förstatligande. Det finns inte en enkel lösning. Vi måste lyssna på dem som arbetar i verksamheten, säger Lena Hallengren som tycker att S borde rekrytera fler med vårderfarenheter.

Vad säger du till alla de unga som mår psykiskt dåligt, men som upplever att de inte får hjälp?

– Det är ett folkhälsoproblem. Unga människor måste få det stöd och hjälp de behöver. Men även många äldre och många som befinner sig i arbetslivet mår dåligt. Därför måste skolor göra sina insatser, arbetsplatser göra sina, folkrörelser, idrottsföreningar. Detta är inte bara ett vårdproblem, men när det blir en fråga för vården då måste vi självklart få vården att räcka till.

Uppdaterat 191018:

Partistyrelsen har nu utsett medlemmarna i arbetsgruppen och formulerat uppdraget.

Arbetsgruppen ska särskilt arbeta för bättre tillgänglighet och service samt utgå från en hälsa- och sjukvårdspolitik som ges efter behov i hela landet, oavsett kön, inkomst eller var man bor.

Den sjukvårdspolitiska arbetsgruppen ska arbeta fram till oktober 2021. Syftet med arbetet är att stärka förtroendet för den socialdemokratiska sjukvårdspolitiken. Utveckla delar av politiken och väva ihop det regionala och nationella perspektivet.

Arbetsgruppen leds av socialminister Lena Hallengren. Dessutom ingår:
Anders Henriksson (S), regionråd Kalmar län
Patrik Björck (S), riksdagsledamot Västra Götaland
Peter Olofsson (S), regionråd Västerbotten
Erika Ullberg (S), tidigare regionråd Stockholm
Ulrika Spårebo (S), kommunalråd Sala
Henrik Fritzon (S), regionråd Skåne