Lena Hjelm-Wallén: Utbildning av kvinnor ett oumbärligt verktyg för demokrati

Foto: riksdagen

Afghanistan är ett land fyllt av vänlighet och grymhet, rik kultur och avskyvärda krig, varm religiositet och fanatism, kamp för demokrati och förtryckande traditioner. Ett land att älska och ifrågasätta.

Från att ha varit nästan okänt för svensk allmänhet blev Afghanistan känt som landet där svenska soldater tjänstgjort i syfte att få slut på de väpnade konflikterna. Tyvärr har den internationella närvaron inte varit framgångsrik. Talibaner och IS är fortfarande militärt aktiva. Deras styrkor och regeringens förband attackerar varandra men även civilbefolkningen. Dagligen dödas och skadas människor i två- och tresiffriga tal. Men landet har hamnat i medialt bakvatten, nya konflikter pockar på vår uppmärksamhet.

Vi som följer Afghanistan kan glädja oss åt att motståndet brutits ned mot att barn, inte minst flickor, får gå i skola. Jag har själv sett hur lyckliga barnen är över sin skolgång, även om de får vandra långa sträckor för att komma till sin skola med överfyllda klasser och bristfälliga lokaler. Men den senaste tiden har den väpnande konflikten satt stopp för många elevers skolgång. Över 1000 skolor har tvingats stänga under 2018 vilket medfört att över 500 000 elever utestängs från skolan.

När man väl sett glädjen i ögonen hos afghanska elever är det lätt att föreställa sig den sorgsna blicken när striderna omöjliggör skolgång. Ett framtidshopp försvinner. Familjen återgår till traditionen av barnarbete eller att tidigt gifta bort flickorna.

Svenska Afghanistankommittén med 40 års erfarenhet i landet har koncentrerat sitt arbete på skolor och hälsokliniker med särskilt fokus på flickor och kvinnor. Den allt mer aggressiva krigföringen från alla håll gör arbetet svårare och osäkrare. Som ett av världens fattigaste länder behöver Afghanistan utvecklingsbistånd och slut på 40 års nästan oavbrutna väpnade konflikter.

Kvinnors situation måste särskilt uppmärksammas. Det patriarkala förtrycket år månghundraårigt, det tar tid att förändra.

Många modiga afghanska kvinnor kämpar mot förtryck och för demokrati. Även om denna kamp måste vara deras egen så kan omvärlden ge stöd och uppmärksamhet. Och fortsätta satsa på utbildning: grundskolor, lärarutbildning och sjukvårdsutbildning för kvinnor.
Utbildning för kvinnor är ett oumbärligt verktyg i kampen för demokrati och de mänskliga rättigheterna.

Lena Hjelm-Wallén är f.d. VU-ledamot och utrikesminister

Detta är en opinionstext i Aktuellt i Politiken. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.