Legalisering är inte lösningen

Legalisering av cannabis är inte rätt väg att gå. Foto: Erin Stone.

Ted Goldbergs förslag att legalisera cannabis är problematiskt och riskerar att leda till ökad droganvändning i Sverige.

I en debattartikel 2 december menar Ted Goldberg att Sveriges narkotikapolitik har misslyckats och att Sverige bör legalisera produktion och försäljning av narkotika. Vi har hört argumenten förut – Ted Goldberg har argumenterat för den här inriktningen i decennier. Han har förstås poänger, det finns områden där svensk narkotikapolitik måste utvecklas och bli bättre. Men att legalisera skulle göra problemen större, inte mindre.

Med detta sagt så är det inte alldeles enkelt att följa logiken i texten. Den ena stunden säger Goldberg att narkotikapolitiken ”måste baseras på vetenskap”, för att ett par stycken senare förespråka legalisering av narkotika – samtidigt som han konstaterar att vi inte har en aning om vilka skador en sådan reform skulle kunna leda till. ”Kanske blir det inte som många befarar”, skriver han. Det låter som en politik baserad på hopp och tro snarare än på vetenskap.

För att komma åt roten till den problematik som ligger bakom gängkriminaliteten krävs andra lösningar.

I själva verket vet vi ganska mycket om hur utvecklingen ser ut i Kanada och i de delstater i USA som har legaliserat cannabis. Ur forskningssynpunkt är reformerna fortfarande relativt färska, Colorado har nu haft legal cannabis i sju år, Kanada sedan 2018, men på senare tid har ändå ett antal relevanta studier publicerats. Med hjälp av dessa och annan information som finns publicerad kan vi dra en del hyfsat säkra slutsatser:

  • En legalisering innebär en normalisering av cannabis, som i sin tur leder till ökat bruk. I USA har andelen unga vuxna (19–30 år) som använder cannabis dagligen ökat från 6 procent till 11 procent de senaste åren.
  • Ökad användning innebär att fler människor hamnar i beroende och andra problem. Tidigare forskning har slagit fast att omkring en av tio som använder cannabis blir beroende. Nyligen har flera amerikanska studier publicerats som slår fast att det snarare handlar om mellan 20 och 30 procent av regelbundna cannabisanvändare som uppfyller diagnoskriterierna för ”cannabis use disorder” (substanssyndrom på svenska, den diagnos där beroende numera ingår).
  • En legalisering av cannabis gör inte att kriminella gäng försvinner. En del av cannabismarknaden kommer förstås att bli legal och beskattningsbar, men erfarenheter från såväl Kanada som USA visar att en avsevärd del av marknaden fortsätter att vara illegal. Tidningen LA Times har den senaste månaden publicerat en omfattande artikelserie om hur illegal narkotikaproduktion och försäljning nu kan gömma sig bland legala verksamheter i Kalifornien, och hur gängrelaterat våld snarare ökat efter legaliseringen. För att komma åt roten till den problematik som ligger bakom gängkriminaliteten krävs andra lösningar.
  • Legalisering innebär också kommersialisering. I spåren av cannabislegaliseringen i Nordamerika har en stor och inflytelserik industri vuxit fram. Denna industri finansierar folkomröstningskampanjer i de delstater som inte legaliserat, och de trycker på för lägre skatter och färre regleringar på de platser som har gjort det. Med hjälp av oklarheter i regelverken kring exempelvis CBD (cannabidiol, CBD, är ett ämne som utvinns från hampa, reds. anm.) försöker samma industri nu etablera sig i Europa. Normalisering av cannabis är ett viktigt steg på vägen.

Med detta sagt så finns det självklart stora behov av att utveckla och förändra den svenska narkotikapolitiken. Narkotikapolitiskt center publicerade nyligen rapporten ”8 punkter för en bättre narkotikapolitik” som innehåller konkreta förslag. Vi föreslår bland annat smartare påföljder vid ringa narkotikabrott, där bland annat de som har en beroendesjukdom hänvisas till vård i stället för böter, och en satsning på förebyggande arbete och tidig upptäckt som faktiskt fungerar.

Det här är verkliga förbättringar som kan bidra till en human, restriktiv narkotikapolitik där vi tar hand om de människor som fastnar i beroendesjukdom, samtidigt som vi håller användningen av narkotika nere för att så långt som möjligt förebygga att fler människor råkar illa ut. 

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center.

Detta är en opinionstext i Aktuellt i Politiken. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.