Le Carré synar cynismen
Foto: Harry Borden
- Foto: Harry Borden
Igår avled John le Carré, 89 år gammal av lunginflammation. Nedan finner du vår artikel från nummer fyra av Aktuellt i Politiken då vi uppmärksammade att le Carré blivit tilldelad Olof Palme-priset.
En författare som skriver om de stora existentiella frågorna, men på ett spännande och litterärt sätt. John le Carré är årets Olof Palme- pristagare, en nyhet som har fått stor uppmärksamhet i internationell media.
John le Carré, eller David Cornwell som han egentligen heter, är född i Storbritannien 1931 och kanske den författare man allra mest förknippar med spionromaner och kalla kriget. Hans mästerspion George Smiley är med i åtskilliga av le Carrés romaner, även i den allra mest kända: ”Spionen som kom in från kylan” från 1963. En klassiker somskildrarkallakrigets”glansdagar”.
Nu har 88-åriga John le Carré (David Cornwell) utsetts till årets Olof Palmepristagare ”för sin engagerande och humanistiska opinionsbildning i litterär form kring frågor rörande individens frihet och mänsklighetens ödesfrågor”.
Priset som delas ut varje år sedan 1987 i Olof Palmes anda uppmärksammar freds- och människorättsaktivister och John le Carré har gett och ger ett stort bidrag till en nödvändig kamp för frihet, demokrati och rättvisa.
– Han har under många år i sina böcker tagit fram de stora existentiella problemen för mänskligheten, men också för individen. Han har skrivit en del av sina böcker under kalla kriget, men även sedan och det är samma problem som kvarstår, säger Pierre Schori, som är ordförande för Olof Palmes minnesfond som står bakom priset.
Le Carré väcker uppmärksamhet kring det cyniska maktspel som stormakterna bedriver och får människor att diskutera de globalastorföretagens ”affärsmodeller”,korrupta politikers lek med människors hälsa och välfärd, internationell brottslighet som ökar i omfattning, spänningen i Mellanöstern samt fascismen och främlingsfientligheten som vuxit i Europa och USA.
– Le Carré tar upp detta i alla sina böcker, men utan pekpinnar. Han gör rafflande och mycket litterära beskrivningar av det hela. Det är det som gör att han är läst av miljoner människor över hela världen, säger Pierre Schori och tillägger att det är viktigt i tider när politikerna inte vågar ta ställning eller inte hinner med.
Det är för denna insats i Olof Palmes anda som John le Carré får priset. Även Palme hade genomgående en stark berättelse om viktiga saker så att människor förstod och också upprördes och engagerades så att man gjorde något själv, säger Pierre Schori.
– Det tal som John le Carré kommer att hålla vid utdelningen 30 januari är en mycket gripande berättelse om Olof Palme. Han har ett helikopterperspektiv som vi kanske saknar. När han gör detta med sina erfarenheter och med sin vassa och vackra penna blir det ett fantastiskt porträtt av Olof Palme som faktiskt rörde mig till tårar när jag hörde det, berättar Pierre Schori några dagar före prisutdelningen.
Att John le Carré är årets Olof Palmepristagare har fått stort genomslag i internationell media och talet kommer att publiceras på flera olika ställen internationellt.
John le Carré tar vanligtvis inte emot priser. Han har bland annat tackat nej till det prestigefyllda brittiska Bookerpriset eftersom han menar att man inte kan tävla i litteratur. Pierre Schori åkte själv över till Storbritannien för att träffa John le Carré, vilket råkade vara på själva valdagen. Le Carré har engagerat sig mot Brexit och talet han håller i Stockholm är bara några timmar innan Storbritannien formellt lämnar EU.
– Han sa att han tar emot priset för Olof Palmes skull. Jag menade att han även måste komma till prisceremonin och han svarade: jag kommer. Så han är här med sin hustru och alla sina barn, berättar Pierre Schori.
Vanligtvis står minnesfonden för omkostnader, men John le Carré har velat betala allt själv. Dessutom skänker han hela prissumman på 100 000 amerikanska dollar till Läkare utan gränser.
– Så även på så sätt verkar han i Olof Palmes anda. Le Carré berättade för mig att när han var spion och det var som kallast i kalla kriget sa han och hans kollegor till varandra att det saknades röster av förnuft i allt det här. Men att det fanns en röst och att den stod Olof Palme för.
