Lawen Redar: Språket är nödvändigt för sammanhållning
Tidigare i våras överlämnades utredningen om språk- och samhällskrav för permanent uppehållstillstånd sitt betänkande till migrationsminister Malmer Stenergard. Regeringen går även vidare med frågan om språk- och samhällskrav för att bli svensk medborgare. Fastän det kan tyckas rimligt att den som har rätt till att bo och arbeta i Sverige eller blivit svensk medborgare ska ha tillskansat sig grundläggande kunskaper i språket är utmaningen betydligt större. Sverige saknar en aktiv språkpolitik, skriver Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson (S).
Det var den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen som tog initiativet till att utreda frågan om språk- och samhällskrav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap i Sverige. Flertalet andra EU- länder har redan infört motsvarande krav och det kan tyckas rimligt att den som har rätt till att bo och arbeta i Sverige eller fått medborgarskap tillskansat sig kunskaper i det svenska språket samt lagar och principer som ligger till grund för det svenska samhällsskiktet. Men inget tyder på att kunskaperna kommer att öka med nya språkkrav. Utan en aktiv språkpolitik och nästintill obefintlig möjlighet för en utlandsfödd svensk att utvecklas och stärkas i det svenska språket, blir allt symbolik. Trots detta är frågan brännande akut.
Den nya svenska demografin kräver en ny politik där språkutmaningarna inte får underskattas.
Backar man tillbaka 30 år i tiden var färre än 200 000 personer i Sverige födda utanför Europa. År 2022 är motsvarande siffra 1,2 miljoner vilket är en ökning från 2 till 12 procent. Kunskaper i det svenska språket har visat sig vara en avgörande faktor för den enskildes möjlighet att träda in i arbetslivet och delta samhällsgemenskapen. 2009 års språklag, som sätter den språkliga hierarkin i vårt land, anger att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i vårt land, ska ha tillgång till. Lagen anger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Trots detta saknas en sammanhållen språkpolitik. Exempelvis slutför majoriteten av de som börjat på SFI aldrig utbildningens sista kurs. Detta gör att man inte heller har behörighet till fortsatta studier i svenska på komvux på grund- och gymnasienivå. Av de 333 000 individer som var inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen i september 2022 var 155 000 födda utanför Europa. Orsaken till arbetslösheten är primärt bristande språkliga kunskaper samtidigt som jobben som inte kräver kunskaper i det svenska språket, har blivit allt färre. Skolinspektionens senaste granskning visar att eleverna på SFI inte ges goda möjligheter att lära sig grundläggande svenska, eftersom undervisningen skiftar i kvalitet. Bedömningen är att totalt 80 procent av de granskade verksamheterna behöver utveckla undervisningen.
Förslaget om att införa språkkrav vid permanent uppehållstillstånd och medborgarskap kan sätta en norm för vad vi som samhälle förväntar oss av nya svenskar. Men vad gäller den verkliga utmaningen om att införa kvalitetsbaserad SFI-undervisning, arbetsmarknadsinsatser för nyanlända och en aktiv språkpolitik för samhällsgemenskap, ekar det tomt på förslag från Tidöpartierna. Införandet av språkkrav är långt från tillräckligt.
Lawen Redar är kulturpolitisk talesperson (S) och leder den socialdemokratiska politikutvecklingsgruppen ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk”
