Annons:
Annons:

Lars Stjernkvist: Stolpe in-seger för danska socialdemokrater

Det var partierna till vänster som uppträdde med störst självförtroende i klimatfrågan i det danska valet. Foto: Sharon Ang.

Det är dejligt att vara dansk. Särskilt om man är socialdemokrat.

Jag följde valrysaren på plats i Danmark. Det såg länge ut som om det nybildade partiet Moderaterna skulle bli vågmästare, men så plötsligt, när tisdagen och valdagen hade övergått till onsdag, vann vänstersidan det sista mandatet och med minsta möjliga marginal blev det en röd övervikt. Tala om stolpe in-seger!

En seger är en seger, och det är klart att det inte bara är danska socialdemokrater som känner glädje. Vi i det svenska systerpartiet försöker förstås se det som ett tecken i tiden, och hoppas att svallvågorna sprider sig över sundet.

Valresultatet är självklart viktigast, men vägen fram till resultatet, valrörelsen, var också hoppfull på många sätt. Det var en debatt som i stor utsträckning handlade om Socialdemokraternas hjärtefrågor. Den handlade om sjukvården, om behovet av resurser och om behovet av mer personal. Frågan om framtidens kompetensförsörjning, inte minst mot bakgrund av den demografiska utvecklingen, var en het fråga. Och så handlade valdebatten mycket om klimatet.

För en gång skull var migrationen inte den stora valfrågan. Jodå, den nämndes, och det fanns till och med en del som menade att just bristen på kompetens kommer att kräva en förändring av migrationspolitiken.

Och är det något som gör att politiker och partier lever farligt så är det just det, att man blundar för det som människor känner oro för.

Klimatfrågan var utan tvekan en tydlig vattendelare i valdebatten. Borgerliga Venstre försökte visserligen säga att partiet minsann förändrat sin klimatpolitik, men det var partierna till vänster som uppträdde med störst självförtroende. De framställde sig som garanten för att Danmark ska vara en progressiv kraft i den globala omställningen, och det var egentligen ingen som sa emot.

Det är på sätt och vis lite märkligt. För mig är det inte givet att oron för människans klimatpåverkan är mer utbredd till vänster än till höger. Vad som ska göras för att vända utvecklingen, ja, det är en känsligare fråga ur ett blockpolitiskt perspektiv, men analysen av verkligheten och tolkningen av forskarnas rapporter behöver vad jag begriper inte ha någon koppling till den traditionella höger- och vänsterskalan.

När jag följde den danska debatten anade jag att högersidan i dag underskattar människors oro för klimatet på samma sätt som vänstersidan en gång i tiden underskattade oron för migrationen. Och är det något som gör att politiker och partier lever farligt så är det just det, att man blundar för det som människor känner oro för.

Alltså, det finns skäl att känna optimism efter det danska valet. Samtidigt förstår jag varför Mette Fredriksen, trots den röda övervikten, fortsätter sina ansträngningar för att åstadkomma en bred regering, en blocköverskridande regering.

För ska danskarna och andra få något gjort inom klimatområdet, som dessutom håller över tid, då krävs helt enkelt breda lösningar. Det räcker inte med en stolpe in-seger.

Lars Stjernkvist var kommunstyrelsens ordförande i Norrköping 2010–2020 och tidigare partisekreterare (S).