Lars Stjernkvist: Nya siffror om corona borde skapa ödmjukhet

Jag erkänner, det fanns ett stänk av vad-vardet-jag-sa-känsla när jag läste nyheten att Sverige hade minst ökning av antalet dödsfall under coronaåren 2020–2022, skriver Lars Stjernkvist.

Jag erkänner, det fanns ett stänk av vad-vardet-jag-sa-känsla när jag läste nyheten att Sverige hade minst ökning av antalet dödsfall under coronaåren 2020–2022.

Det var Svenska Dagbladet som hade bett Statistiska Centralbyrån att ta fram färska siffror. Sverige låg i botten, vilket i det här sammanhanget alltså är att betrakta som toppen. På andra plats hittade vi Norge, följt av Luxemburg. Som vanligt låg alla nordiska länder bra till.

Jag vet att man ska vara försiktig med statistik. Det är alltid möjligt att vrida och vända på siffrorna, och i det här fallet finns det verkligen skäl att vända och vrida. Jämförelser mellan länder är vanskliga då vi har olika förutsättningar. Många länder har en högre andel äldre än Sverige och är därmed mer sårbara när en pandemi slår hårt mot just äldre.

Jag vet också att relationen mellan politik och statistik inte är helt okomplicerad. Jag vågar påstå att jag inte är den ende politiskt aktive som girigt mumsar i mig siffror som bekräftar mina egna uppfattningar. Och ser med visst tvivel på siffror som talar mot min övertygelse.

Det kan inte vara en slump att länder med relativt väl utvecklad generell välfärd och höga skatter ligger bra till

När allt det här är sagt vågar jag dra en slutsats av coronasiffrorna. Det kan inte vara en slump att länder med relativt väl utvecklad generell välfärd och höga skatter ligger bra till. Inget land kan vaccinera sig mot katastrofer, men hur vi klarar dem beror i hög grad på hur vi rustar oss i vardagen. Det är bra att vi efter pandemin ser över vår katastroforganisation, analyserar varför äldreboenden inte stängdes tidigare, men vi får inte slarva bort de grundläggande förklaringarna till varför länder klarade pandemin olika bra.

Jag vågar även dra ytterligare en slutsats, nämligen att politik är svårt. Ibland riktigt svårt. Det går inte att värdera ett människoliv i pengar. Trots det måste politiker ibland göra nästan omöjliga val. Kostnaden för en livsuppehållande insats måste vägas mot andra behov. Jag var kommunalråd under pandemin och tycker fortfarande att vi borde ha reagerat snabbare och förbjudit besök på våra äldreboenden. Samtidigt lider jag med alla som på grund av nedstängningen inte fick hålla sina närstående i handen under deras sista tid i livet.

minns när Ebba Busch vid upprepade tillfällen hävdade att regeringen ”med berått mod” lät viruset sprida sig

Den färska coronastatistiken raderar inte ut all kritik. Men den borde rimligen göra oss alla mer ödmjuka. Minns alla tvärsäkra uttalanden, och minns när Ebba Busch vid upprepade tillfällen hävdade att regeringen ”med berått mod” lät viruset sprida sig. Det var orimligt hårda ord då, och i dag framstår de som helt absurda.

Statistiken visar tydligt att inget land kan skydda sig helt mot pandemier och andra katastrofer. Den visar hur svåra politikens val kan vara. Det går inte att vaccinera sig mot naturkatastrofer, men det borde i ett hyfsat väl fungerande samhälle som vårt vara möjligt att befria oss från politisk fördumning.

Lars Stjernkvist var kommunstyrelsens ordförande i Norrköping 2010–2020 och tidigare partisekreterare (S)