Lars Stjernkvist: EU-valet blir en rysare
En sen kväll i oktober 1975 cyklade jag hem efter att ha varit på mitt första SSU-möte. Det handlade om Spanien och kampen mot Francodiktaturen och jag vill minnas att vi var ett tiotal på mötet. På hemvägen var jag upplivad av känslan att jag hade varit med om något viktigt. Diktaturen var på väg att falla, och jag och SSU spelade en roll i sammanhanget.
Några månader senare föll regimen, och jag behövde inte tvivla längre. Det politiska engagemanget var viktigt.
Jag inser förstås att diktaturen i Spanien hade fallit även utan det där SSU-mötet i min barndomsstad Motala. Det här minnet säger emellertid något om utvecklingen i Europa och om dagens Europa.
Den 9 juni i år ska vi i Sverige tillsammans med andra EU-medborgare välja ett gemensamt parlament. Vi ska alltså gå till vallokalerna tillsammans med portugiser och spanjorer, som i början av 1970-talet levde i diktaturer. Och vi ska göra det tillsammans med polacker och tjecker och balter och andra som för inte så länge sedan levde under kommunismens förtryck.
Vad som händer i framtiden kan påverkas, och vad omvärlden säger och gör spelar roll.
Det var sannerligen inte alltid bättre förr, och när jag tänker på det blir jag förhoppningsfull. Det är svårt att hitta ljusglimtarna i det ukrainska mörkret och det är ännu svårare att spåra några demokratiska tendenser i Putins Ryssland. Men vad som händer i framtiden kan påverkas, och vad omvärlden säger och gör spelar roll.
Den europeiska unionen är inte perfekt, och som alla andra demokratiska organisationer präglas den av de politiker som styr. Den har blivit bättre med mina mått mätt, och det gäller inte minst inom miljö- och klimatområdet där EU är en pådrivande kraft för bland annat förnybar energiproduktion och ökad återvinning.
Intresset för EU-valet ökar och i det senaste valet passerade valdeltagandet 50 procent i snitt i EUs medlemsländer. Visst, det är en bra bit under valdeltagandet i de nationella valen, men en påtaglig ökning. Dessutom finns det numera i nästan alla medlemsländer ett kraftigt stöd för EU-medlemskapet.
Risken finns alltså att vi kan få ett mer EU-skeptiskt parlament i en tid när opinionen är mer EU-positiv än någonsin.
Samtidigt som jag skriver det är jag fullt medveten om att opinionsmätningarna pekar på att EU-kritiska partier långt ut på högerkanten ser ut att bli EU-valets vinnare. Resultatet i det här valet, som i alla andra val, bestäms i stor utsträckning av vilka som lyckas bäst med mobiliseringen.
Risken finns alltså att vi kan få ett mer EU-skeptiskt parlament i en tid när opinionen är mer EU-positiv än någonsin.
Den 9 juni kommer jag att ta cykeln till vallokalen och jag kommer att göra vad jag kan för att EU ska vara en progressiv kraft inom klimatpolitiken och ett EU som fortsätter ge stöd till ett fritt och demokratiskt Ukraina.
Det blir en rysare, men det känns bra att den här gången vet jag bestämt att min röst spelar roll.
Lars Stjernkvist är chef för kansliet för ett hållbart arbetsliv i Regeringskansliet samt tidigare kommunstyrelsens ordförande i Norrköping och partisekreterare (S)
