Kritik: Misstroendevapnet överanvänds

Mellan 1980 och 2002 ägde fem misstroendeomröstningar rum, färre än en vart fjärde år. 2015–2022 har åtta omröstningar initierats, varav sex av Sverigedemokraterna, mer än en per år. Två mot justitieminister Morgan Johansson (S) under en och samma mandatperiod och av samma skäl. 

Statsminister Magdalena Andersson (S) motiverade sitt avgångshot med att misstroendet handlar om regeringens politik.

– Då är det ju ett misstroende mot hela regeringen och statsministern. Det är inte lämpligt strax innan ett val, det har ju väljarna att avgöra. Misstroende mot ett enskilt statsråd ska ju röra felaktigheter som det har begått, säger Hans Ekström (S) vice ordförande i konstitutionsutskottet.

Riksdagen har dessutom uttalat sitt förtroende för Morgan Johansson (S). Det var 15 november 2019 som SD senast riktade misstroende mot justitieministern. Då fick SD endast med sig M och KD.

Liberalerna röstade emot. 

– Att ett statsråd och en regering driver en politik som oppositionen anser är för lite, för sen och för dålig är inte en tillräcklig grund för ett misstroende. Detta tycker nämligen oppositionen rimligen varje dag tills den själv kommer i regeringsställning, förklarade Johan Perhson (L) i riksdagen.

I dag är Pehrson ny partiledare och stöder nu ett misstroende, trots att SD:s motivering, då som nu, just är att det gjorts för lite. 

Då som nu svarade Johansson (S):

– Jag menar att vår regering har gjort mer än någon tidigare regering, när det gäller grov brottslighet. 

Misstroendeyrkandet kom strax efter att SCB visat ökat förtroende för Socialdemokraterna och ett minskat för SD. Och i ett känsligt säkerhetsläge.

– Tre månader före ett ordinarie val och det pågår ett krig i vårt direkta närområde. Att då skapa ett läge av politisk oreda och osäkerhet är fullständigt oansvarigt. Vi är inte i ett läge för politiskt spel i Sverige. Det är farligt på riktigt, svarar Magdalena Andersson (S).

Kritiken mot att misstroendevapnet missbrukas kommer från olika politiska håll.

”Det finns inga formkrav för att använda misstroendeförklaring men det är uppenbart att allmänt bristande förtroende för ett statsråd inte räcker. Jag förutsätter i vart fall att alliansens riksdagsledamöter inte känner förtroende för något statsråd i dagens regering. Det bör alltså krävas mer exceptionella omständigheter som att statsrådet har överskridit sina befogenheter, åsidosatt konstitutionella regler eller på annat sätt gravt misskött sig”, skrev tidigare försvarsministern Mikael Odenberg (M) i DN 2017.

Kravet då innebar att det hölls en misstroendeomröstning om Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S), samtidigt som den ryska övningen Zapad, där 100 000 man övade krig mot Nato inklusive attacker mot Sverige. 

”Det kommer vare sig att gynna eller imponera på någon av Sveriges partners”, skrev försvarsbloggaren major Carl Bergqvist.

2017 aviserades en rad misstroendehot om regeringen gick vidare med skattehöjningar, bland annat flygskatten. Detta trots att förutsättningen för minoritetsregerande är att budgeten går igenom i sin helhet om inget samlat alternativ vinner fler röster.

”När man använder parlamentariska maktmedel är det också klokt om man i opposition inte gör det på ett sätt som man inte kan leva med även i regeringsställning”, skrev Mikael Odenberg (M) i DN.

Nu sjösatte Ulf Kristersson (M) en misstroendeomröstning som gav Amineh Kakabaveh utslagsröst, samtidigt som förhandlingar pågår med Turkiet. Detta innebar, enligt Arbetets politiske redaktör Daniel Swedin, potentiellt att ”Ulf Kristersson kokat ihop ytterligare en regeringskris och en övergångsregering utan mandat att fortsätta Nato-förhandlingarna”.

Morgan Johansson (S) är kritisk till att Moderaterna hakade på SD:s misstroende.

– Moderaterna hade kunnat säga att med tre månader kvar till valet ska vi inte riskera regeringskris. Det hade varit det vuxna sättet att hantera det här. Men det är Sverigedemokraterna som är oppositionsledare i dag, säger Morgan Johansson till Expressen.