Kooperationen bidrar till ett säkrare Sverige

Foto: Arla

Att skapa gynnsamma villkor för Sveriges kooperativa och ömsesidigt ägda företag är att förbättra Sveriges beredskap och minska samhällets sårbarhet. Det skriver några socialdemokratiska riksdagsledamöter.

Under senare år har riskerna med att utländska investerare förvärvar strategiskt viktiga företag uppmärksammats. Utländska investeringar i nationellt samhällsviktig verksamhet kan utgöra en risk och regeringen har föreslagit ett regelverk som ska granska sådana investeringar. Värdet i att Sverige har en hög andel företag vars ägare är väl förankrade i landet behöver lyftas fram i samhällsdebatten. En hög andel starka, inhemska företag med långsiktiga åtaganden i landet ökar Sveriges stabilitet och motståndskraft.

Det finns således starka skäl att bejaka och uppmuntra den kooperativa företagsformen med företag som ägs av sina medlemmar. De är stabila och långsiktigt ansvarstagande med ägare som bokstavligen har fötterna på jorden. De medlemmar som äger de kooperativa företagen är konsumenter, boende, lantbrukare, skogsägare och försäkringstagare över hela landet.

Internationell forskning visar att kooperativa och ömsesidiga företag är mer stabila och klarar ekonomiska kriser bättre än andra företag. Redan i dag utgör de kooperativa företagen en stor och viktig del av det svenska näringslivet, med en årlig omsättning på över 500 miljarder kronor och närmare 100 000 anställda. Kooperationen har i mer än 150 år bidragit till en positiv samhällsförändring och de kooperativa företagen har varit några av de mest inflytelserika aktörerna i det svenska välfärdssamhällets tillväxt. Även nya kooperativa företag är motståndskraftiga. De första tre åren är en kritisk period för nystartade företag men en rapport från Svensk Kooperation visar att närmare 90 procent av de kooperativa företagen överlever. Det är en högre överlevnadsgrad än alla andra företagsformer, som aktiebolag, handelsbolag och enskilda näringsidkare.

Med en affärsmodell som bygger på demokratiska fundament enligt principen en medlem – en röst gör kooperativa företag långsiktig ekonomisk och social nytta både för sina medlemmar och för samhället.

När traditionella ekonomiska modeller nu omprövas är den kooperativa affärsmodellen ett hållbart alternativ. 

Kooperativa företag är en viktig del av det svenska näringslivet, men deras potential är än större. Utifrån en internationell jämförelse utgör kooperationen en alldeles för liten del av det svenska näringslivet. Paraplyorganisationen Svensk Kooperation identifierar följande övergripande hinder för sektorn: allmän okunskap om associationsformen, bristande förutsättningar samt avsaknad av en samlad politik och nationella mål för den kooperativa sektorn. Genom skapande av goda villkor för den kooperativa sektorn skulle Sverige kunna nå en verklig diversitet av företagsformer.

När traditionella ekonomiska modeller nu omprövas är den kooperativa affärsmodellen ett hållbart alternativ. Kooperativa företag klarar sig bättre än andra typer av företag i lågkonjunkturer och kriser. Överskott investeras i verksamheten. Att låta pengarna stanna där de gör verklig nytta är ett av kooperationens verkliga trumfkort – att skapa en ekonomi som bygger på ansvar för det gemensamma. Kooperativt ägande främjar hållbarhet, långsiktighet och gemenskap i arbetet. En ekonomi för att hålla ihop Sverige.

Att skapa gynnsamma villkor för Sveriges kooperativa och ömsesidigt ägda företag är att förbättra Sveriges beredskap och minska samhällets sårbarhet.

Azadeh Rojhan 
Per-Arne Håkansson
Karin Sundin
Johan Andersson
Malin Larsson
Louise Thunström

riksdagsledamöter (S)

Detta är en opinionstext i Aktuellt i Politiken. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.