Regeringens prognos: Konjunkturen vänder neråt
Finansminister Mikael Damberg redogjorde för det ekonomiska läget och förutsättningarna för 2023 års budget när regeringen träffades på Harpsund. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Den svenska konjunkturen är på väg att vända nedåt och det ekonomiska utrymmet för reformer efter nästa år är mycket osäkert. Det sa finansminister Mikael Damberg när han presenterade finansdepartementets prognoser under regeringsöverläggningen på Harpsund.
– Det är uppenbart att vi befinner oss i något slags krigsekonomi i energisektorn.
På torsdagen samlades regeringen för sin årliga överläggning på Harpsund, en herrgård som 1952 donerades som rekreationsbostad till Sveriges statsminister. På en pressträff i det gröna berättade finansminister Mikael Damberg (S) om hur regeringen ser på det ekonomiska läget och utsikterna för de närmaste åren.
Han konstaterade att Rysslands invasion av Ukraina och hur landet agerar på energimarknaden påverkar ekonomin i Sverige och omvärlden.
– Vi ser en konjunkturnedgång för svensk ekonomi med lägre tillväxt, hög inflation och förhöjd arbetslöshet. Nu står vi inför en avgörande tid. Det kommer att krävas prioriteringar och en ansvarsfull finanspolitik framöver.
30 miljarder kan låta mycket, men om ni lyssnar på de vallöften som sprids i valrörelsen så äts de upp väldigt snabbt. Det räcker med ett par pressträffar.
Svensk ekonomi väntas växa med 2,3 procent i år, vilket är något högre än bedömningen i den föregående prognosen från juni. Däremot bedöms BNP-tillväxten bli lägre nästa år och uppgå till 0,4 procent. Den låga tillväxten beror framför allt på en mycket svag utveckling av hushållens konsumtion.
Tillväxten väntas bli lägre medan inflationen väntas stiga, liksom arbetslösheten efter att utvecklingen varit stark det senaste året. Sysselsättningsgraden väntas fortsätta att öka men i lägre takt.
Regeringen bedömer i dagsläget att lågkonjunkturen inte kommer att bli lika djup som tidigare under 2000-talet, till exempel eurokrisen och pandemin.
– Men hur djup och långdragen den blir beror till stor del på den förda ekonomiska politiken och hur situationen i omvärlden utvecklar sig.
Finansministern manade alla parter att ta sitt ansvar.
– Företag ska inte passa på att höja priserna och sko sig på pressade hushåll utan skäl, våra självständiga parter på arbetsmarknaden ska ta ansvar för lönebildningen, politiska partier ska inte buda över varandra med lånade pengar.
Under nästa år bedöms reformutrymmet ligga på omkring 30 miljarder kronor.
– 30 miljarder kan låta mycket, men om ni lyssnar på de vallöften som sprids i valrörelsen så äts de upp väldigt snabbt. Det räcker med ett par pressträffar.
– Ta Moderaternas skattesänkning de föreslog, det gick på över 30 miljarder. Det är ett utspel. Och då har man inte räknat med de miljarder som behöver avsättas till att bygga ut försvaret eller satsningar på andra områden. Det är ett tajt utrymme som partierna måste förhålla sig till.
Hur det ekonomiska reformutrymmet för politiken kommer att se därefter är mycket osäkert.
– Att i det här läget genomföra försämringar av a-kassan och sjukförsäkringen för att kunna genomföra breda skattesänkningar eller säga nej till höjda pensioner för de sämst ställda pensionärerna är inte bara dåligt för den enskilde – det är också ansvarslös ekonomisk politik som kan skapa ett sämre ekonomiskt läge.
En ansvarslös ekonomisk politik riskerar enligt Mikael Damberg att driva upp räntor och priser; som ett räkneexempel innebär en ränteökning på en procent att bolånekostnaden ökar med över 2000 kronor i månaden för en barnfamilj.
– Vi står inför en avgörande tid. Svenska hushåll pressas redan av prisökningar som äter sig in i plånboken. Nu behövs en ansvarsfull finanspolitik som inte driver på inflationen och skapar ett värre ekonomiskt läge. Däremot bör vi stötta de som drabbas av prisökningarna och de med små marginaler genom effektiva och träffsäkra åtgärder, sa Mikael Damberg.
