Kommunal vill ha lag om förskolan

Fredrik Malm (L), Emilia Bjuggren (S) och Tomas Selin (C) diskuterade de politiska förslag Kommunal lämnar i en ny rapport om förskolan. Foto: Maria Persson/AIP

Svensk förskola har höga ambitioner. Men när resurserna inte matchar ambitionerna, ja, det är då förskolan blir ojämlik över landet och barn och personal kommer i kläm.
Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd i Stockholm kommenterar.

Kommunals utredare Sepideh Westerberg har skrivit rapporten ”Rätt bemanning och barngruppsstorlek för en likvärdig förskola” som presenterades i förra veckan. I den lägger Kommunal fram politiska förslag om att lagstifta om personaltätheten och barngrupperna i förskolan.

I samband med presentationen deltog bland andra Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd i Stockholm, i en paneldiskussion.

– Min enda invändning är att om man sätter väldigt hårda krav som är exakt lika för alla är risken att man missar den socioekonomiska komplexiteten.

Men hon tror också att lagstiftning kan hjälpa kommuner att sätta fokus på vissa frågor men hon ser det inte som en lösning på välfärdens utmaningar.

Hon menar att många verksamheter är lagstyrda men till exempel socialtjänsten och LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är inte bra exempel på att man har de resurser som lagen kräver.

– Allt trattar ner i att om vi ska ha världens bästa välfärd måste vi också ha en skattefiansiering som klarar av att bära den. Då har vi inte råd med att våra skattemedel försvinner till privata fickor. Vi har inte heller råd med sänkta skatter, säger Emilia Bjuggren och konstaterar att statens finasiering av välfärden har på ett par decennier gått från hälften till en tredjedel.

Emilia Bjuggren (S) är skolborgarråd i Stockholm. Foto: Maria Persson/AiP

Hur stora är skillnaderna i förskolan i olika delar av Stockholm?

– Det är ganska stora skillnader. Vi viktar den ekonomiska fördelningen efter de socioekonomiska skillnaderna. Inte lika mycket som i skolan så där har vi ett arbete att göra. Men sedan har vi svårare att bemanna i de områden där vi kanske mest behöver välutbildad kvalificerad personal.

Det finns också en del fristående aktörer som slarvar med att bemanna med utbildad personal, berättar Emilia Bjuggren. Nu arbetar Stockholms Stad för att det ska bli tydligt för föräldrarna hur hög personaltätheten är på en specifik förskola och hur stor andel av personalen som är utbildad.

– Valfriheten är ju inget värd om man inte vet vad man ska titta efter, säger Emilia Bjuggren.

Under presentationen här kom det fram att många inom förskolan varslas. Hur ser det ut i Stockholm?

– När det gäller barngrupperna i Stockholm går det inte snabbt men det går i rätt riktning. Barngrupperna minskar. Däremot har vi en situation där antalet barn har blivit färre. Så därför läggs det ner förskolor på till exempel Södermalm och Kungsholmen. Men det är alltså kopplat till färre barn, inte till att barngrupperna ökar.

Vilken är målen för förskolan i Stockholm?

– Det är dels att minska barngruppernas storlek. Vi har inte siffersatt det men följer med indikatorer år för år hur det ser ut. Dels att öka andelen utbildad personal. Att se till att personal som inte har utbildning får möjlighet att utbilda sig på arbetstid, både språk och adekvat utbildning för att jobba med barn, berättar Emilia Bjuggren.

En viktig prioritet är också att fler får en så bra övergång som möjligt till skolan.

– Som till exempel Järva där man jobbar med skolresultaten. Vad är nästa steg för att ytterligare öka resultaten i skolan? Alla pekar åt samma håll: fler barn behöver få rätt språkgrund i förskolan. Därför är det också viktigt att öka inskrivningsgraden, att fler barn går i förskolan.

Är det många som inte går i förskolan men som skulle göra det?

– Det är ju relativt. De flesta går i förskolan, åtminstone från tre år och uppåt. Men vi har områden, som Rinkeby, där det är betydligt lägre. I de områdena måste vi se till att ännu fler barn får den grunden med sig när de börjar skolan, säger Emilia Bjuggren.