Klas Gustavsson: Tänka kritiskt är svårt – tvätta händerna är lättare

Världen har drabbats av ett nytt virus, vilket innebär två parallella kunskapsprocesser. Den första sker inom forskningen där man snabbt försöker få grepp om hur viruset fungerar och bäst bekämpas. Den andra sker hos allmänheten där vi alla tar del av information om smittspridning. Samtidigt är ett epidemiskt förlopp något ständigt föränderligt. Myndigheterna säger åt oss att tänka kritiskt och tvätta händerna.

För några veckor sedan slog Svensksomaliska läkarföreningen larm om att hälften av dem som avlidit i Stockholm var svensksomalier, de flesta från Järva. Jihan Mohamed, talesperson för föreningen, talade om trångboddhet och generationsboende som riskfaktorer som kunnat påverka situationen. Hon framhöll att folkhälsan generellt är sämre i utsatta områden och tillade: ”I den somaliska kulturen är det viktigt att umgås, stötta och besöka varandra, speciellt om någon är sjuk. När viruset spreds till Sverige fanns det inte så mycket information på somaliska och många levde som vanligt.”

När nyheten först publicerades hette det att hälften av alla som dött av det nya viruset var svensksomalier. Härefter följde en vedervärdig hatstorm på sociala medier riktad mot gruppen svensksomalier. En annan reaktion var att arbetet med riktad information på utländska språk intensifierades. Många har uttryckt sig lite raljerande om informationskampanjen. ”Information är otillräckligt för att bekämpa epidemin”, har man sagt. Det är sant på samma sätt som att problemet inte försvinner bara vi tvättar händerna.

När larmet om att mer än hälften av de avlidna i Stockholm var svensksomalier först kom hade nio människor omkommit. Epidemiologerna visste att det talet skulle stiga dramatiskt, och att när dödstalen kunde mätas i tusental skulle inte svensksomalier utgöra hälften. I en forskningsartikel hade nyheten inte varit giltig eftersom underlaget var för litet. Ändå var det livsviktigt att omedelbart larma.

Förra sommaren förklarade Moderaterna att alla med permanent uppehållstillstånd skulle förlora rätten till tolkhjälp. Den här pandemin borde ha lärt även moderater att individens möjlighet att ta samhällsansvar, och samhällets ansvar att skydda alla, ibland också kräver att viktig information ges på främmande språk. Och alla måste vi lära oss att den information vi nu får kan vara baserad på vetenskapliga studier, men ibland handlar det om att samhället reagerar snabbt på alarmerande tendenser. De mer djuplodade orsaksförklaringarna kommer att vara viktiga. Men allt som är viktigt är inte bråttom. Att tänka kritiskt är svårt. Tvätta händerna är lättare.

Klas Gustavsson är forskare i sociologi