Karl Anders Lindahl: Högern är enad och nöjd

Högern kan betraktas som ett – välmående – parti numera, skriver Karl Anders Lindahl.

Hela högern stormar. De senaste åren har ett flertal tunga politiker som Charlie Weimers, Patrick Reslow, Anna Maria Corazza Bildt bytt partier som en annan byter underkläder. Senast var det Alice Teodorescu som bytte parti från ett Moderaterna till Kristdemokraterna efter att Moderaterna inte ville ha med henne på sin EU-lista. Sara Skyttedal (kd) försökte byta parti men lyckades inte. 

Det är väldigt populärt att prata om en borgerlighet i kris, om gränser mellan partier som suddas ut och om hur Sverigedemokraterna äter upp väljare från de “traditionellt borgerliga” partierna. 

den svenska borgerligheten är mer enad än vad den har varit på tio år

Men är inte allt detta ett bevis på att den svenska borgerligheten är mer enad än vad den har varit på tio år, och att vi till vänster måste sluta tänka på Tidölaget som fyra olika partier? De är en och samma ofolkliga rörelse. 

Ibland brukar jag tänka på hur det hade sett ut om Sverige hade haft ett tvåpartisystem. Alltså att Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna var ett och samma parti med gemensamma kongresser, en partistyrelse och så vidare. Istället för att prata om en borgerlighet i kris så skulle vi prata om interna splittringar, likt dem vi kan se i många andra länder. 

I USA är striden redan avgjord inom det republikanska partiet. Kapitalstarka figurer har hittat ett sätt att få arbetarväljare att rösta på en rik knös som ska sänka skatterna för de rika och mäktiga. Demokratin och individens frihet får komma i andra hand. 

I Storbritannien genomgår konservativa Tories ett mindre inbördeskrig mellan frihandelsromatiker, brexitörer och klassiska liberaler. Alla anser att just de har lösningen på högerns problem. 

Sverigedemokraterna är ett borgerligt parti

När man tänker så sticker Sverige egentligen inte ut. Det “borgerliga partiet” upplever en högervåg i form av Sverigedemokraterna som just nu är den dominerande kraften på högersidan. Och ja, Sverigedemokraterna är ett borgerligt parti. 

En gammal folkpartist som motvilligt gått med på Tidöavtalet är lika “medskyldig” till Sverigedemokraternas framfart som den mest hänsynslösa högermoderaten. Skattesänkningar verkar nämligen gå före att stå på rätt sida av historien.

Släpp tanken på den goda liberalen som ska utgöra högerns samvete. De goda liberalerna finns i andra partier nu för tiden. 

allt svårare att se skillnad på de olika nyanserna av blåbrunt

Väljarna får, precis som politikerna själva, allt svårare att se skillnad på de olika nyanserna av blåbrunt. Den gemensamma nämnaren är skattesänkningar, privatiseringar och centralisering av makt. 

Med andra ord reaktionär högerpolitik. 

Det är denna höger som i olika varianter har haft riksdagsmajoritet i 18 år, och som just nu samlar knappt varannan väljare. Låter det som en kris? Skulle inte tro det. 

Som Aktuellt i Politiken tidigare skrivit om så var gästlistan till Ulf Kristerssons 60-årsfest full av näringslivshöjdare, bankchefer och välfärdsoligarker. Det är inte så konstigt. De har ju vunnit makten tack vare Kristersson, som lyckats ena högern. 

skatterna sänks samtidigt som makten koncentreras

I praktiken innebär det att skatterna sänks samtidigt som makten koncentreras. Så som högern alltid velat ha det. 

Med andra ord upplever inte den svenska borgerligheten alls någon kris – den mår den alldeles utmärkt.

Karl Anders Lindahl är ledarskribent på Aktuellt i Politiken