Karl Anders Lindahl: Är det ens någon poäng att jag skriver den här ledaren?

Jahapp. Då var det klart. Brytpunkten för statlig inkomstskatt kommer inte att höjas. Det är väl lika bra att packa ihop och gå hem?

Eller ja, det är åtminstone så högern tror att världen fungerar.

I regeringens promemoria om den pausade uppräkningen står det att effekten blir ”svagare drivkrafter för beteenden som kan generera högre lön, t.ex utbildning”.

Enligt LO-rapporten ”Skatta eller gråta” som gavs ut av Tiden 2020 skriver nationalekonomen Niklas Blomqvist att det inte går att trovärdigt mäta effekten på viljan att utbilda sig. 

Det betyder att jag en gång fattade beslutet att försöka bli journalist, inte för att jag är nyfiken och älskar att skriva, utan för att jag förväntade mig en låg framtida marginalskatt. 

Dock finns det inga belägg för att påståendet är sant. Enligt LO-rapporten ”Skatta eller gråta” som gavs ut av Tiden 2020 skriver nationalekonomen Niklas Blomqvist att det inte går att trovärdigt mäta effekten på viljan att utbilda sig. 

Han hänvisar också till en amerikansk studie från 2017 som snarare pekar på motsatsen – generellt sett vet inte löntagare ens vad de betalar i marginalskatt. 

Men om regeringen har rätt är det ju helt obegripligt att Ulf Kristersson ens bedrev en valrörelse, eftersom Moderaterna har som princip att deras partiledare ska tjäna lika mycket som statsministern när M är i opposition. Att vilja bli statsminister är alltså inte ett ”beteende som kan generera högre lön”.

Det borde också leda till att universitetens bänkrader gapar tomma nästa år, eftersom ingen kommer att vilja utbilda sig. Är det ens någon poäng att gå på gymnasiet om högerns världsbild stämmer?

Är det ens någon poäng att gå på gymnasiet om högerns världsbild stämmer?

Jag ska dock vara tydlig; jag betalar inte statlig inkomstskatt – så kul ska vi inte ha det. 

Men om jag skriver den här ledaren riktigt bra kanske det skulle kunna vara ett pinnhål upp på karriärstegen mot en högre lön. Dock är det ju sagt helt meningslöst nu när brytpunkten inte höjs, eller hur?

Något som regeringen i stället borde fokusera på är effekterna av en sämre välfärd och hur individens frihet påverkas av att pengar och makt dammsugs upp till toppen. Om ojämlikheten och nepotismen ökar, hur påverkar det då vanligt folks vilja att utbilda sig? Om barn- eller äldreomsorgen blir så bristfällig att löntagare tvingas vara hemma med äldre och barn, hur påverkar det arbetsutbudet? Om polis och rättsväsende blir lidande av för låga skatteinkomster, hur påverkar det viljan att driva företag i utsatta områden? 

Det konstiga är att detta ”hårda arbete” även verkar inkludera att leva på avkastning på ärvt kapital utan att jobba alls.

Men för högern handlar allt om att sänka skatten. 

Självklart finns det också en ideologisk nerv här. Genom att säga att viljan att utbilda sig sjunker med höjd marginalskatt vill man också befästa tanken om att vi alla är vår egen lyckas smed, att ”hårt arbete” ska löna sig.

Det konstiga är att detta ”hårda arbete” även verkar inkludera att leva på avkastning på ärvt kapital utan att jobba alls. Eller som Ebba Busch en gång sa: ”Låg pensionen efter föräldraledighet, deltid och ett låglöneyrke. Är det ojämställdhet? Gör andra val, få annat resultat.”

Min långnäsa till regeringen finns precis här. I hopp om ännu högre skatter för höginkomsttagare ”valde” jag att skriva klart den här ledaren. 

Karl Anders Lindahl är digital strateg och ledarskribent på Aktuellt i Politiken