Kärkkäinen och Moula om kapitalism

Catarina Kärkkäinen, programansvarig för borgerlig idéutveckling, Timbro:

1. Hur har kapitalism bidragit till att öka klyftor och/eller välstånd?

Kapitalism, eller marknadsekonomi, i bemärkelsen system med äganderätt, avtalsfrihet och konkurrens, i motsats ytterst till planekonomi, statligt ägande och centralstyrning, har framför allt bidragit till ökat välstånd. När Sverige under mitten av 1800-talet införde äganderätt, näringsfrihet och frihandel gick vi från att vara ett av världens fattigaste länder till att bli ett av världens rikaste. Liknande utveckling kan ses i världen: Mellan 1990 och 2015 har fattigdomen minskat med nästan 75 procent till följd av ekonomisk tillväxt. Det har medfört ökad livslängd, minskad barnadödlighet och i allmänhet behagligare liv. 

Beträffande klyftorna är svaret mindre entydigt: Den ojämlikhet som har följt av den ekonomiska utvecklingen tenderar att överdrivas, och i fungerande marknadsekonomier finns ett stort mått av rörlighet. Samtidigt är det självklart att ett system i vilket människor får handla fritt inte kommer att leda till helt jämlika utfall. Det ligger i sakens natur. Den principiella konflikt som finns mellan välstånd och fördelning, och olika rättvisebegrepp, tycker jag nästan är mer intressant att diskutera än empirin.

2. Behövs mer/mindre kapitalism? Varför?

Det behövs mer om utvecklingen avseende livslängd och hälsa ska komma fler till del. Om de miljoner människor som fortfarande lever i fattigdom, framför allt i Afrika söder om Sahara, skulle få tillgång till grundläggande rättsstatliga och marknadsekonomiska institutioner, skulle de kunna göra motsvarande välståndsresa som Sverige gjorde. Det behövs därtill i västvärlden om vi vill fortsätta förbättra våra liv och till exempel få mer fritid.

3. Hur klarar vi klimatfrågan inom det kapitalistiska systemet?

Det allra bästa vore naturligtvis om vi lyckades korrekt prissätta koldioxid globalt. Det grundläggande problemet är ju en sorts allmänningarnas tragedi där koldioxidutsläpp har varit gratis trots att atmosfären och dess förmåga att hantera utsläpp rimligen bör ses som en begränsad naturresurs precis som skogarna och haven. Korrekt prissättning vore den mest effektiva åtgärden för klimatet och skulle innebära att vi kan dra nytta av marknadsekonomins förmåga till anpassning och innovation. 

Payam Moula, Chefredaktör Tiden:

1. Hur har kapitalism bidragit till att öka klyftor och/eller välstånd?

Det som utmärker kapitalismen är fattigdomen mitt i överflödet. Så skrev den marxistiske filosofen Erik Olin Wright om kapitalismen, vilket fångar frågeställningen väl. För kapitalismen gör både och. Det är en tillväxtmaskin och en ojämlikhetsmaskin. Konkurrens och innovation stimulerar tillväxt medan logiken för det privata ägandet leder till maktkoncentration, eftersom kapitalet strävar efter att hamna så nära ett privat monopol som möjligt. Tillväxt och klyftor är inneboende fenomen för kapitalismen.

2. Behövs mer/mindre kapitalism? Varför?

En kapitalistisk ekonomi kräver två delar; en (fri) marknadsekonomi och ett huvudsakligen privat ägande. Man kan exempelvis tänka sig en marknadsekonomi utan privat ägande, vilket vore något annat än kapitalism.

Om frågan därför är ifall det behövs en mindre reglerad marknad eller ännu mer privat ägande (och därmed mindre gemensamt ägande) blir svaret uppenbarligen nej. De senaste decennierna har Sverige och västvärlden gått i en kapitalistisk riktning. Det folkliga missnöjet mot denna utveckling är så pass kraftig att liberala partier nästintill utrotats samtidigt som nationalekonomin kraftigt svängt åt vänster. Den bärande drivkraften i väst har blivit brett folkligt missnöje. 

Reaktionen bygger på att den kapitalismen inte höll vad den lovade. När de allra rikaste blev rikare så gynnade det inte resten, det skedde på deras bekostnad. När välfärden privatiserade höjdes inte kvalitén, den sänktes. Och så vidare.

3. Hur klarar vi klimatfrågan inom det kapitalistiska systemet?

Inte inom ett rent kapitalistiskt system. Att påstå det vore ungefär som att se en pyroman påstå att bara vi häller lite mer bensin på elden så ska den kunna gå att kontrollera. Men ekonomiska system är inte antingen kapitalistiska eller inte, det är en skala. Det går att ha en tydligt reglerad kapitalism där politiken påverkar marknadsmekanismer och det offentliga driver på innovationer. En sådan ekonomi kan klara klimatfrågan.