Kalle Olsson: SD-fieringen är ett gift som sprider sig inom borgerligheten

Jag zappar mellan tv-kanalerna på hotellrummet i Washington. På bästa sändningstid, kväll efter kväll, pågår det politiska skyttegravskriget. Trots allvarliga samhällsproblem lyckas inte de politiska partierna enas om snart sagt någonting. 

Som svensk är jag formad i en politisk kultur präglad av de två stora partiernas ansvarskänsla och ett utredningsväsende som bidrar till allsidig belysning av komplexa frågor och bred förankring inför svåra beslut. Det är därför lätt att förfasas över förfallet i amerikansk politik.

Men så slår det mig: utvecklingen i Sverige rör sig i en riktning som påminner om USA. Det går dessutom fort. Extrempositioner blir normalpositioner. Hårda påhopp slår igenom lättare än välgrundade resonemang. Det politiska spelet och att tillfoga sina motståndare skada blir viktigare än att uppnå verkliga resultat.  

En förklaring, det finns flera, till denna utveckling är Moderaternas oförmåga att hålla rent mot Sverigedemokraterna. 

SD-fieringen är ett gift som sprider sig inom borgerligheten, som ständigt förskjuter vad som kan anses acceptabelt, rimligt, anständigt. 

Det är inte bara att det största och viktigaste oppositionspartiet har valt att legitimera SD genom att plocka in partiet i värmen – man knäböjer närmast i underdånighet inför Jimmie Åkesson. 

När SD-ledaren en vecka innan Rysslands invasion av Ukraina inte kunde välja mellan presidenterna Putin och Biden, utlöste det inte chockvågor genom det moderata etablissemanget, utan renderade blott en pliktskyldig radanmärkning (”obegripligt”, tyckte Kristersson). 

När Jimmie Åkessons riksdagsgrupp initierar en misstroendeomröstning mot justitieminister Morgan Johansson ansluter sig Ulf Kristersson följsamt till spektaklet. (KDs Ebba Busch tillstod i efterhand att just rädslan för att uppfattas som svag i förhållande till SD var skälet till de övriga högerkonservativa partiernas stöd för misstroendeförklaringen).     

Jag vet inget om Ulf Kristerssons inre liv, men jag inbillar mig att han i grunden vantrivs i det kaosartade politiska klimat han i hög grad har varit med och skapat.    

Mer än socialdemokrater och moderater, är vi förtroendevalda som under en kort tid har fått förmånen att driva våra idéer och påverka samhällsutvecklingen. 

Vår uppgift är inte bara att föreslå reformer utan att vårda vårt politiska system, säkra det för framtida generationer. 

Jag önskar att den insikten fick ett starkare fäste inom svensk höger.

Kalle Olsson är riksdagsledamot (S) från Jämtland