Kalle Olsson: ”Boende på Södermalm i Stockholm skulle behöva köra till Gävle”
Innan regeringen Reinfeldt 2010 avreglerade bilprovningen hade Svensk Bilprovning en kundnöjdhet runt 94 procent. Priset för att besikta bilen var jämfört med andra länder konkurrenskraftigt; vid tiden för avregleringen låg priset för en vanlig besiktning på runt 300 kronor. Dessutom fanns mobila besiktningsstationer som servade glesbygdsområden. Bilprovningen kom till bilägare i Gäddede i norra Strömsund eller Funäsdalen i västra Härjedalen. Smart ur miljösynpunkt och rimligt att de med störst behov av bil fick en bra service.
Allt var egentligen frid och fröjd med bilprovningen. Det fanns inga sakliga skäl för att genomdriva avregleringen, utan det handlade om att borgerliga politiker såg ett egenvärde i att avreglera. (Jag vill också minnas något sökt argument om att ökad konkurrens skulle leda till bättre öppettider, typ kvällsöppet… Som om Svensk Bilprovning inte hade kunnat justera sina öppettider eller öppnat ytterligare stationer där kundtrycket var högt).
Förra året föll Bilprovningens uppskattade mobila stationer för åldersstrecket. Eftersom bolaget verkar på en marknad och det tidigare samhällsuppdraget har ersatts av ett vinstmål finns inga planer på att införskaffa nya mobila anläggningar. Att göra investeringar i anläggningar som inte bär sig ekonomiskt är självklart inte rimligt. Företagsekonomisk nytta är dock inte nödvändigtvis samma sak som samhällsnytta.
I Norrlands inland pågår ett upprop bland fordonsägare för att få tillbaka den fordonsbesiktning man en gång hade. Folk är förbannade.
”Med tanke på miljön så är det ohållbart att inlandsbor ska köra flera tusen mil för att besikta sina fordon”, säger Helen Sterner, initiativtagare till uppropet till SVT Norrbotten.
Lek med tanken att boende på Södermalm i Stockholm skulle behöva köra till Gävle för att komma till närmaste bilbesiktning.
Misslyckandet med den avreglerade bilprovningen ska dock inte ses som ett isolerat exempel på olycksfall i arbetet. Så här blir det alltid när borgerligheten tillåts leka affär med samhällsviktig verksamhet; glesbygden förlorar medan det i storstäderna kvittar lika om det finns ett apotek och en bilprovning i varje eller vartannat gathörn.
När Riksrevisionen granskade effekterna av avregleringen av bilprovningen var just slutsatsen att utbudet av bilbesiktare ökat i och omkring befolkningstäta områden men att detsamma inte kan sägas om glesbygden. Där har det uppenbart blivit sämre. Och oavsett var i landet man bor har det blivit dyrare; i dag kostar en besiktning strax under 500 kronor; det är långt högre än om prisutvecklingen hade följt konsumentprisindex.
Det är bra att regeringen överväger åtgärder för att säkerställa att medborgare i hela landet har rimliga möjligheter att kunna besikta bilen. Det är också bra att regeringen utrett möjligheten att stärka beredskapen inom läkemedelsförsörjningen.
Därtill önskar jag att fler reflekterade över de politiska beslut som förklarar mycket av den försämrade samhällsservicen. Sa jag att det är val 11 september?
Kalle Olsson är riksdagsledamot (S) från Jämtland