Jytte Guteland: Spännande omröstning om klimatlagen

Jytte Guteland (S), parlamentets huvudrapportör om klimatlagen.

Nästa vecka röstar EU-parlamentet om sina ståndpunkter angående en framtida klimatlag.
– Det är nog den viktigaste och mest nervösa omröstning jag har varit med om under mina sex år i parlamentet, säger Jytte Guteland (S).

EU ska vara klimatneutralt år 2050. Den målsättningen har stats- och regeringscheferna slagit fast redan tidigare men ännu återstår mycket arbete med att mejsla fram hur det ska gå till i praktiken.

Ett viktigt inslag är en klimatlag som slår fast målsättningen om ett klimatneutralt EU till 2050 – det vill säga att man inte släpper ut mer växthusgaser än vad jorden kan absorbera. Klimatlagen ska säkerställa att alla kommande lagar hjälper till att uppfylla målet.
I våras la kommissionen sitt förslag till lagstiftning, som bland annat innebär att EUs utsläpp ska minska med minst 55 procent till 2030. Det förhandlas och bearbetas nu i såväl Europaparlamentet som ministerrådet.

När båda institutionerna har slagit fast sin ståndpunkter kommer den slutliga lagtexten förhandlas fram mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen. Eftersom klimatlagen är en förordning blir den giltig i alla medlemsländer när den sedan har godkänts av parlamentet och ministerrådet.

Parlamentets miljöutskott röstade i veckan om sitt förslag till parlamentets position och under nästa veckas session är det dags för hela EU-parlamentet att ta ställning.
Socialdemokraten Jytte Guteland är rapportör, vilket innebär att det är hon som har lett förhandlingarna i parlamentet.
– Vårt förslag från miljöutskottet är att vi ska öka takten och minska våra utsläpp med 60 procent till 2030. Då kommer vi närmare att uppfylla Parisavtalet och jag menar att det ligger inom räckhåll. Vi vill också ha ett mellanliggande mål för 2040 och att alla medlemsländer ska ha bindande mål, säger Jytte Guteland.

Det var en knapp majoritet i miljöutskottet som röstade fram det förslag som nästa vecka ligger på parlamentets bord. Den största partigruppen EPP, de konservativa, vill till exempel att man ska nöja sig med att minska utsläppen med 55 procent till 2030, enligt den svenska moderaten Jessica Polfjärd.
– Vi måste komma ihåg att det redan är en höjning från att minska utsläppen med 40 procent, säger hon.

Jytte Guteland hoppas att en majoritet ändå kommer att rösta för att att höja ambitionen till 60 procents utsläppsminskning.
– Vi introducerade en ny siffra i den globala debatten när vi sa 60 procent. Det skulle sända en väldigt stark signal om parlamentet tar ställning för det.

Parallellt med parlamentets behandling av förslaget till klimatlag jobbar ministerrådet för att kompromissa ihop sig. Ambitionen är att rådet ska komma fram till sitt ställningstagande ganska snart i höst. Därefter kan trepartsförhandlingarna starta och i bästa fall kan institutionerna ha enats om den nya klimatlagen till årsskiftet.