Jublar åt reformer – som andra har drivit på
Kristersson (M), Busch (KD), Strömmer (M) och Brandberg (L), det var många ministrar som ville ta åt sig äran när regeringen gick ut med att se över bodelningsprocessen vid separationer och slopa betänketiden. Detta för att förebygga våld i nära relationer.
I själva verket var det ett krav från Socialdemokraterna som vann gehör i riksdagen som lett fram till att regeringen nu agerar.
Den som vill bryta sig loss från en våldsam relation ska inte stoppas av regler som våldsamma män kan dra nytta av. Därför tänker vi ändra lagen, skriver Ulf Kristersson (M) på Instagram.
Nu har regeringen tillsatt en utredning, skriver Ebba Busch (KD) på Facebook och beklagar retoriskt att det inte gjorts tidigare:
”Är det inte helt ofattbart att vi inte har lyckats lösa problemet att när en kvinna ska lämna en våldsam relation så tvingas hon förhandla med den som hotat henne?”
Känslosamma utspel om hur regeringen nu, äntligen, värnar en särskilt utsatt grupp. Men är det verkligen regeringen som ska ta åt sig äran av detta?
Faktum är att det var en socialdemokratisk kommittémotion i civilutskottet från hösten 2022, som satte stenen i rullning. Där pekades just på problemet med utdragen bodelning för våldsutsatta kvinnor med krav på en tidsgräns.
Oppositionens motioner brukar regelmässigt röstas ned. Men eftersom ledamöter vid det här tillfället röstade på sina egna respektive partimotioner gick S-förslaget igenom med stöd av Miljöpartiet.
– Eftersom andra partier yrkade på andra förslag, innebar det att vi fick utskottsmajoritet för vårt förslag om att införa en tidsgräns vid första beredningstillfället, berättar Laila Naraghi (S).
Efter valet 2022 ville justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en interpellationsdebatt med Martina Johansson (C) först inte utlova några åtgärder för att utdragna bodelningar ska kunna genomföras snabbare. Men efter omröstningen i civilutskottet aviserade Strömmer i mars 2023 en inbjudan till överläggningar. Regeringar vill undvika utskottsinitiativ från oppositionen.
Processen slutade i enigt civilutskott och ett enigt beslut i riksdagen där flera förslag bakades in. Strömmer tackade därefter för initiativen från bland andra Laila Naraghi (S), Martina Johansson (C) och Juni Blom (L).
”den här frågan lyfts av riksdagsledamöter från olika partier. I våras samlade jag dem till ett rundabordssamtal, och vi har under hösten haft möten med olika experter. I fredags kunde jag meddela att vi i vår avser att tillsätta en utredning”, skrev Strömmer på Facebook.
Idag torsdag 14 november var justitieministern kallad till riksdagen för att svara på en interpellation från Eva Lindh (S). Frågan Strömmer fick i oktober var vad som hände med löftet om en utredning om tidsgräns för bodelning.
Som av en händelse meddelade Strömmer ett par dagar före debatten att utredningen nu tillsätts.
”Nu stärker vi skyddet för kvinnor som vill lämna en destruktiv relation, skriver Gunnar Strömmer (M) på en moderat delningsbild som signalerar handlingskraft.
Att sittande regering tar åt sig äran av längre politiska processer tillhör politikens villkor.
Att staten nu ska kunna lägga beslag på gängkriminellas lyxprylar är ett annat aktuellt exempel. Förra regeringen och Morgan Johansson (S) initierade Förverkandeutredningen 2020, som den nuvarande regeringen nu gör ett mycket stort nummer av att förverkliga.
Så pass att inte bara justitieminister Gunnar Strömmer (M) utan även statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) ville vara med på pressträffen i polishuset tillsammans med rikspolischefen Petra Lundh, för att ta hem den politiska segern i att den nya förverkandelagstiftningen träder i kraft 8 november.
Enligt Kristersson ”den största straffrättsliga reformen sedan brottsbalkens införande för 60 år sedan”.
– Vi är fyra personer här idag för att vi tycker att det som sker på fredag är så stort, sa Ulf Kristersson (M).
I vissa fall är den politiska förändringen i sig avsevärt mycket viktigare än själva äran. Våld i nära relationer är en sådan, enligt Laila Naraghi (S).
Det finns idag inte någon reglering hur lång tid en bodelning får ta. Separationen kan förhalas och kvinnor tvingas att gå tillbaka när de inte kan lösa bostadssituation för sig och barnen.
– Det är ett verkligt problem för många som tvingas kvar eller tvingas tillbaka till våldsamma relationer. Precis när den våldsamma mannen får kännedom om, eller i samband med, separationen är den farligaste situationen där risken för mer våld även med dödlig utgång är som störst. Så det är en jätteviktig reform, som förhoppningsvis snart kan vara på plats, säger Laila Naraghi (S).
Naraghi menar att frågan om mäns våld mot kvinnor prioriterats ned under Tidöregeringen, att S-regeringen prioriterade både våld i nära relationer och gängkriminaliteten. Naraghi vill dock inte kritisera Gunnar Strömmer utan lyfter snarare justitieministerns lyhördhet och en bra process.
Nog så viktigt, dialogen mellan regeringen och riksdagen skiljer sig åt mellan statsråd.
– Det är bra att Gunnar Strömmer genomför det här. Men det är på initiativ från riksdagen, för att vi har agerat i frågan. Hade vi inte skaffat oss majoritet och satt bollen i rullning hade det kanske inte hänt, säger Laila Naraghi (S).
