Annons:
Annons:

Johanna Jaara Åstrand: Regeringens skolsatsningar räcker inte till

Skolan står inför en finansieringskris. Jag hade därför förväntat mig kraftiga investeringar i förskola och skola i budgetpropositionen som regeringen presenterade förra veckan. Men så blev det inte. I stället är det en budget med få nya satsningar på skolan. Största orosmolnet är kommunernas beräknade underskott.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har räknat på hur mycket pengar skola, förskola och fritidshem behöver tillföras – enbart för att klara kostnadsutvecklingen och täcka upp för tidigare besparingar.

I praktiken innebär den här budgeten nämligen en svångrem för skolan. Det är stor risk att det kommer att ske stora besparingar. Skolsektorn får ett tillskott på fyra miljarder i statsbidrag men vi har konstaterat att det behövs 25,4 miljarder för att kompensera för kostnadsökningar och höjda löner. Så det räcker inte på långa vägar.

Många poster i budgeten handlar om omfördelningar av pengar i stället för nya satsningar. Det är högst anmärkningsvärt att regeringen inte inser att det är i en lågkonjunktur som man måste satsa på utbildning och kunskap för att skapa framtidstro.

I praktiken innebär den här budgeten nämligen en svångrem för skolan. Det är stor risk att det kommer att ske stora besparingar.

Och de åtaganden som ändå finns i Tidöavtalet kräver betydligt mer resurser. Framför allt handlar det om insatser som ska få upp kunskapsresultaten för de elever som inte lyckas få behörighet till gymnasiet. Regeringens löften kräver åtskilliga fler miljarder än vad som finns i budgeten.

Politikerna talar mycket om att stärka skolans likvärdighet, men insatserna är långt ifrån tillräckliga. Jag ser att regeringen ändå verkar inse – och tydligt formulerar – att den svenska skolan har problem med likvärdigheten. Varje år går 18 000 elever ut grundskolan utan att klara behörighet till gymnasiets nationella program. Det är ett stort misslyckande som det behövs politiska beslut för att komma till rätta med. Eftersom det inte tillskjuts tillräckligt med resurser så ser det ut som att vi kommer fortsätta dras med skolmisslyckanden och försämrad likvärdighet.

Detta är inte gratis. Och om pengarna saknas kommer lärartätheten minska ytterligare.

Däremot är det bra att det nya regeringsunderlaget så tydligt pekar ut att det behövs nationella regleringar för att förbättra undervisningens kvalitet. Man anger att elever ska få bättre tillgång till läromedel, skolbibliotek, elevhälsa, skolgårdar och speciallärare. Det är insatser som ganska direkt skulle få effekt och ge likvärdiga förutsättningar.

Detta är inte gratis. Och om pengarna saknas kommer lärartätheten minska ytterligare. Kringfunktioner försvinner och klasser och barngrupper blir ännu större.

Vi var nyligen ute och varnade för att hälften av barngrupperna i den svenska förskolan är för stora. Det gäller både de allra minsta och lite större barnen. Det krävs skärpt lagstiftning. Här är det uppenbart att det inte räcker med riktlinjer. Och det krävs resurser.

Bara att ge alla elever en lärobok skulle innebära kostnader med tre miljarder kronor extra. När vi räknat på vad den extra lektionstimme man vill införa i tidiga åldrar skulle kosta så krävs enligt våra beräkningar ytterligare 1100 lärare.

Jag beklagar att inte regeringen fullt ut inser att investeringar i utbildning är bra pengaplaceringar. Gör man motsatsen, och låter barn och elever betala den ekonomiska krisen, så skjuter man bara kostnader framför sig.

Tyvärr är det just vad regeringen gör i sin första budget för skolan.

Att satsa på barns och elevers utbildning är att satsa på framtiden. Vi har inte råd med fler besparingar ute i verksamheten.

Johanna Jaara Åstrand är förbundsordförande för Lärarförbundet

Fotnot: 1 januari 2023 bildar Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund det nya fackförbundet Sveriges Lärare inom Saco.