Joanna Abrahamsson: Som vi behöver dig, Carolina!

Har man någon gång hört Carolina tala om skjutningarna glömmer man det inte.

Bröderna Sinisalo stod och rökte tillsammans när en maskerad man dök upp och sköt dem. Robin var bara 15 år när han dog i sin port i Akalla 2016. Storebror Alejandro överlevde, men skadades så illa att han i dag är förlamad och rullstolsburen. Mamma Carolina Sinisalo har sedan den dagen fört en tydlig kamp mot våldet. Nu tar hon steget in i politiken genom att stå på listan till kommunfullmäktige för Socialdemokraterna i Stockholm. Som vi behöver dig Carolina.

Man måste inte vara läkare för att vara sjukvårdsminister och det är en viktig princip. Men att ha en livserfarenhet som gör att man kan beskriva en svår verklighet och formulera trovärdiga svar på samhällsproblem spelar roll som politiker. Carolina pratar om klass, utsatthet och en bortglömd förort. Hon vet vad hon talar om med en tuff uppväxt, missbruk och svårigheter som vuxen. Därför kommer Carolina att bli så viktig för partiet och för Stockholm. En delad stad som behöver återupprätta ett ”vi”.

Men som jag önskar att vi inte hade behövt Carolinas röst. Men nu när det är så jävligt som det är så är hon en urkraft som redan gör stor skillnad. Har man någon gång hört Carolina tala om skjutningarna glömmer man det inte. Hon har en sällsynt förmåga att gå rakt igenom rutan. Inga omskrivningar, inget nedtonat. Fakta rakt upp och ner som går rätt in i hjärtat. Så långt från stela talepunkter det går.

För att få ett stopp på den här pågående samhällsfaran krävs mer resurser till skola, socialtjänst och polis. Lagstiftningen är redan skärpt på flera områden under Stefan Löfvens regeringstid, men mer måste till och det vet Magdalena Andersson om. Det är därför statsministern har gett samtliga statsråd vända sten-uppdrag med fokus på att bekämpa segregationen och den organiserade brottsligheten. 

Media rapporterar ofta om skjutningar som något som händer ”de där som bor där borta”. Dödsfall blir enbart en notis. Men varje skjutning är en tragedi som drabbar berörda familjer och i många fall betyder det främst mammorna. Teateruppsättningen ”Mammorna” och dokumentären ”Mammorna i våldets skugga”, där Carolina medverkar, visar på just det. Kvinnor berättar om sina barn bakom notiserna. Om hur de var, vad de gillade att göra och hur ont det gör att överleva dem. Om ovissheten och osäkerheten att inte veta vem som dödade deras barn. Journalisten Alexandra Pascalidou står bakom initiativet. Hennes insatser med att lyfta deras berättelser är ett viktigt bidrag till samhällsdebatten. Här ryms allt; ilska, realism, vardag, tårar och inte minst ett stort mått jävlar anamma. Mammorna ger sig inte.

8 mars är här igen. Skänk därför en tanke till mammorna på den internationella kvinnodagen. De behöver både stöd och samhällets tydliga insatser för att inte bli fler. Ingen mer mamma ska behöva gå igenom det Carolina har tvingats göra.

Joanna Abrahamsson är aktiv socialdemokrat i Stockholm och tidigare politiskt anställd i Regeringskansliet och EU-parlamentet.