Jenny Åkervall: Tidöregeringens dråpslag mot svenskt friluftsliv
Vilket parti blir först med att satsa på friluftslivet?, undrar Jenny Åkervall.
Få saker borde ha så liten politisk konfliktyta som det svenska friluftslivet. Alla politiker älskar att prata om hur mycket de älskar den svenska naturen, särskilt så här i sommartider.
”Ha nu ett riktigt fint nationaldagsfirande, och njut av allt som hör Sverige till. Den ljusa sommarkvällen, den rena naturen och den stora friheten”, sa statsminister Ulf Kristersson i sitt tal på Nationaldagen.
Men när det kommer till konkret handling lyser omsorgen om friluftslivet med sin frånvaro bland så gott som samtliga politiska partier.
Värst i klassen är Tidöregeringen som i årets budget kraftigt skurit ner på naturanslagen – ett dråpslag mot hela friluftinfrastrukturen.
Bland annat har man minskat anslagen till länsstyrelserna, som till stor del går till skötsel av naturreservat och nationalparker, med två tredjedelar jämfört med förra året. Detta enligt en sammanställning som Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen gjort. Pengarna skulle bland annat gått till underhåll av stigar, rastplatser, toaletter och skräpplockning. Dessutom halveras potten för byggnader och anläggningar i naturreservat och nationalparker, något som påverkar exempelvis entréer, broar och fågeltorn. Det blir heller inga pengar till nya lokala naturvårdsprojekt, LONA, som funnit sedan 2010 och som varit ett framgångsrikt sätt att tillgängliggöra naturen för fler människor. Och för verksamheter med Naturum, som ska ge kunskap och guida människor i naturen runtom i Sverige, har anslagen minskat med 23 procent. Det blir heller inga mer bidrag för att informera om allemansrätten.
Över lag råder brist på politik som främjar friluftslivet bland samtliga politiska partier i Sveriges riksdag
Över lag råder brist på politik som främjar friluftslivet bland samtliga politiska partier i Sveriges riksdag. Något som kan tyckas märkligt, inte minst för att det rimmar illa med opinionen bland stora väljargrupper.
Friluftslivet är idag en av Sveriges största folkrörelser. På plats tre efter kyrkan och idrottslivet. Svenskt friluftsliv samlar 28 medlemsorganisationer i en oerhörd bredd med sina 1,8 miljoner medlemmar.
Enligt en nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor 2018 uppger hela 80 procent sig vara ute i naturen ganska eller mycket ofta på längre ledigheter, medan motsvarande siffra för vardagar ligger på cirka 50 procent.
Friluftslivet är uppskattat av svenska folket. Än mer på senare år. Under pandemin väcktes ett intresse att vara ute i naturen och nya grupper hittade ut i skog och mark. Det blev plötsligt trångt på vandringslederna och kö till grillplatserna. En trend som hållit i sig. Enligt Myndigheten för Kulturanalys besökte 66 procent naturreservat 2022, en ökning jämfört med 2021 då andelen var 61 procent. 2019 före pandemin var andelen 63 procent.
Att röra oss och vistas i naturen har dessutom en rad positiva hälsoeffekter, som minskad stress och bättre psykiskt och fysiskt mående. Detta i en tid när stillasittandet, ohälsan och sjukvårdskostnader skenar. Det gäller inte minst bland barn och unga där trenden för fysisk aktivitet stadigt pekar neråt och den psykiska ohälsan ökar kraftigt. Samtidigt har barn och ungas kontakt med naturen under åren stadigt minskat.
Att få människor att röra sig mer i naturen är i slutänden inte en kostnad, utan borde betraktas som en investering i stärkt folkhälsa
Att få människor att röra sig mer i naturen är i slutänden inte en kostnad, utan borde betraktas som en investering i stärkt folkhälsa. All forskning pekar på att friluftsliv och tillgång till friluftsområden leder till tydliga positiva effekter på hälsa och inlärning. En dansk studie på nästan en miljon barn visade exempelvis nyligen att en hög andel grönska i bostadsområdet under uppväxtåren markant sänkte risken för mentala åkommor och sjukdomar i vuxen ålder.
Här finns också flera andra mervärden och nyttor för samhället att hämta. Friluftsliv kan bidra till att skapa mer jämlika förutsättningar för god hälsa, fysisk aktivitet och en hållbar utveckling i samhället. Att delta i organiserat friluftsliv främjar en meningsfull fritid, utvecklar miljömedvetenheten och främjar kunskap om demokratiska processer.
Och i slutänden skulle det också finnas en stor uppsida ekonomiskt.
Ny forskning visar att stillasittande livsstilar kan kosta det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor per år och att insatser för att öka fysisk aktivitet är samhällsekonomiskt lönsamma: en satsad krona ger nästan fyra kronor tillbaka i sociala och ekonomiska värden.
Men när det kommer till statliga anslag är friluftslivet ändå styvmoderligt behandlat jämfört med exempelvis idrottsrörelsen. Trots att friluftslivet är hälften så stora som idrottsrörelsen (1,8 jämfört med 3,3 miljoner medlemmar) får friluftslivet endast 98 miljoner i statliga bidrag jämfört 2,9 miljarder till idrottsrörelsen.
Det borde finnas starka politiska incitament för att sänka trösklar så att fler hittar ut i naturen – inte färre
Socialavgiftslagen är ett annat problem. Ersättningen till ledare i friluftslivet missgynnas av dagens skatteregler. Till skillnad från idrottsledare omfattas de inte av den så kallade halva prisbasbeloppsregeln. Orättvist – och avgörande för om friluftslivet ska kunna rekrytera ledare.
Summa summarum: Det borde finnas starka politiska incitament för att sänka trösklar så att fler hittar ut i naturen – inte färre. Ändå är friluftslivet lite av en blind fläck i det politiska landskapet. Inget politiskt parti har idag något friluftspolitiskt program.
Glappet mellan politikernas vilja och kommuners insatser syns också på lokal nivå. I Naturvårdsverkets enkät till 4000 kommunpolitiker uppger nio av tio kommunpolitiker att tätortsnära natur ska väga lika tungt som bostadsbyggande och kommunikationsmöjligheter i samhällsplaneringen. Samtidigt har bara 29 procent av kommunerna en politiskt antagen plan för friluftslivet.
Ett första steg skulle kunna vara att dubblera de statliga anslagen till svenskt friluftsliv och fixa till den orättvisa beskattningen av ledare.
Vilket politiskt parti blir först med att utforma en friluftspolitik värd namnet? Målet står vidöppet. Jag hoppas och tror naturligtvis att det blir Socialdemokraterna.
