Annons:

Debatt: Jag kämpar för yrkeslegitimation

Yrkeslegitimation för undersköterskor underlättar rörlighet på arbetsmarknaden och är positivt för patienterna. Det skriver Mirja Räihä, som lovar att kämpa för legitimationsfrågorna på partikongressen.

Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening har lämnat in en kongressmotion som handlar om legitimation och därmed skyddad yrkestitel för undersköterskor. Därtill kräver motionen även en nationell reglering av vuxenutbildning för undersköterskor.

Så länge man går sin undersköterskeutbildning inom gymnasieskolan så finns det en kontroll över utbildningen. Men bland vuxenutbildningarna florerar det ett antal utförare och innehållet kan varieras i det oändliga. Framför allt blir det så när kommunerna köper utbildningar för sina egna behov. Resultatet är att individen blir en fånge hos just den arbetsgivaren!

[blockquote author=”” pull=”pullleft”]”Visst, vi hade 150 sökanden till tjänsten men bara en handfull har de kunskaper som behövs för att jobba hos oss.” Detta hör jag dagligen. [/blockquote]

Arbetsgivarna inom hälso- och sjukvård vet inte längre vilka de anställer som undersköterskor på grund av de stora variationerna i utbildningarna. Jag får ofta höra från min arbetsgivare: ”Visst, vi hade 150 sökanden till tjänsten men bara en handfull har de kunskaper som behövs för att jobba hos oss.”

Detta hör jag dagligen. Samtidigt vet de som utbildas av kommunerna att de har ingen eller väldigt liten chans att få jobb inom till exempel  akutsjukvården. Allt beror på att det är länge sedan det utbildades generalister med god teoretisk grund att stå på.

Undersköterskans yrkesbild är oerhört komplicerad. Vi finns på intensivvårdsavdelningar, i operationssalar och på vårdavdelningar inom akutsjukvården. Vi tar blodprover på patienter, vi sätter katetrar, vi lägger om sår, vi förbereder patienter inför operationer och vi tar kontroller och håller patienten under uppsikt efter operationen.

Vi hjälper dem med personlig hygien när de inte klarar av det själva.
Inom öppenvården och äldreomsorgen har vi dessutom många gånger ansvar för att administrera mediciner och även ge subkutana injektioner såsom insulin. Så oavsett var undersköterskan arbetar krävs det teoretisk kunskap för att klara av arbetet och för att garantera patientsäkerhet. Undersköterska är med andra ord ingenting som kan anställas direkt från busshållplatsen!

Med tanke på att Arbetsförmedlingens generaldirektör anser att legitimation skulle försvåra rörligheten på arbetsmarknaden och införandet av enkla jobb så blir frågan om legitimation ytterst viktig (tidningen Arbetet nr 41 2016). För i min värld underlättar legitimation rörligheten eftersom undersköterskor då inte kan stängas in hos arbetsgivaren utan får en arbetsmarknad utan like med någon annan bransch, hen kan samla på sig olika erfarenheter och kompetenser utifrån mångfalden av arbetsplatser.

Regeringens utredare Göran Stiernstedt påpekar i sin utredning (SOU 2016:2) att det är nödvändigt att fastställa nationella riktlinjer för undersköterskeutbildning. Kommunal går längre i sitt remissvar, svaret är legitimation som säkerställer att alla får samma utbildning. Därmed kan man fastslå att legitimation inte handlar om ett papper eller en plastbricka som det står legitimation på, det handlar om att kunna försörja såväl hälso- och sjukvård som äldreomsorg. Detta blir synnerligen viktigt vid tankar om kommunalisering av hemsjukvård.

Nu är det dags att sluta leka med undersköterskornas kompetens, jag tänker kämpa för legitimationsfrågan på kongressen i Göteborg.

Mirja Räihä, undersköterska och facklig företrädare för Kommunal på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, facklig ledare i Stockholms partidistrikt.

Detta är en opinionstext i Aktuellt i Politiken. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Annons: