Annons:

”Inte hållbart subventionera hyran för de här gårdarna”

Jakobsbergs gård i Skärholmen är en av de fritidsgårdar som hotas av kraftiga hyreshöjningar. Foto: Jakobsbergs gård

Många oroar sig över hotet om kraftiga hyreshöjningar för föreningsdrivna gårdar i ytterstaden. Just nu pågår en översyn av samlings- och kulturlokaler inför budgeten som presenteras nästa vecka.

– Det här berör väldigt många verksamhetsområden, börjar man dra lite i systemet får det effekter på olika politikområden, säger Jonas Schneider, vice vd på Stadshus AB.

Flera gårdar, bland annat Farsta Gård i Farsta och Jakobsbergs gård i Skärholmen, hotas av kraftiga hyreshöjningar. Gårdarna förvaltas sedan 2005 av Stadsholmen då de överfördes från Fastighetskontoret till Stadsholmen. Anledningen till det är att Stadsholmen har som sitt viktigaste uppdrag att vårda och ta hand om kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

– Det finns andra krav och regler kring förvaltningen av den här typen av byggnader. Den är också väsentligt mycket dyrare än traditionell fastighetsförvaltning och det sätter fokus på ekonomin, säger Jonas Schneider.

Historiskt har gårdarna varit subventionerade över hyran och det går att hantera när byggnaden ligger inom den skattefinansierade sektorn. Men så fort man lägger dem inom bolagssektorn slår helt andra regler till. Aktiebolag ska drivas affärsmässigt och sedan 2011 lyder Stadsholmen under lagen om allmännyttiga bostadsföretag.

– I grunden är det här ett uppdrag som kostar pengar, och det är inte hållbart att subventionera hyran. 2011 la dåvarande styrelsen i Stadsholmen ett uppdrag att till 2016 ska gårdarna ha uppnått någon form av kostnadstäckning. Det är golvet, annars går det inte att förvalta dem.

Det går således inte att subventionera hyran. Inte heller verkar det aktuellt att kvitta hyreshöjning mot ökat föreningsbidrag.

– Det är inte så enkelt att det är kommunicerande kärl. Det måste bedrivas en verksamhet som går ihop och vi måste säkra att vi har verksamheter som betalar hyra för olika arrangemang. Vi behöver fundera på vad vi kan göra för att bevara de här kulturhistoriska byggnaderna till nästa generation.

Staden gör just nu en översyn av lokaler generellt. Tomma skollokaler skulle exempelvis kunna fungera som möteslokaler.

– Vi måste reda ut om det här är sådan verksamhet som staden tycker ska fortsätta bedrivas, och om den ska få stöd eller bidrag i någon annan form. Och vi måste se över hela lokalbehovet och frigöra fler lokaler. Måste den här typen av aktivitet vara kopplat till kulturhistoriska fastigheter?

Människor oroar sig över att gårdarna ska privatiseras. Vad tänker du om det?

– Ja, det är målkonflikter. Men om man inte betalar vad det kostar förfaller fastigheterna och någon gång kommer vi till beyond return. Då är frågan, tog vi ansvar?

Vad säger ni till dem som nu är rädda att förlora tillgången till de här lokalerna?

– Stadsholmen har som uppdrag att i första hand jobba för att allmänheten har tillgång till dem på något sätt. Det är det de tittar på när de jagar hyresgäster, inte den som är först till kvarn, eller beredd att betala mest. De gör en noggrann analys av vilken typ av hyresgäst som är lämplig och kan vårda fastigheten.

För ni diskussioner med föreningarna?

– Ja, Stadsholmen är beroende av att föreningar och råden också är aktiva. Det jag upplevt i vissa fall är att man bara motsätter sig. Man behöver sätta sig ner från alla håll för att finna former för hur det ska se ut i framtiden. En del verksamheter är kopplade till kulturnämnden, men det bedrivs också verksamheter som är mer kopplade till socialnämnden. Det kanske går att hitta stöd där också?

När ska utredningen vara klar?

– Politiken diskuterar de här frågorna nu. Jag tänker mig att man har någon fingervisning när budgeten läggs (14 oktober reds anm) Då får vi se hur man ska hantera de här frågorna framöver.

Annons: