Annons:

Inget Nato-medlemskap på Hultqvists agenda

Försvaret ställer om från internationella insatser till ett nationellt försvar. Den försvarspolitiska blocköverskridande uppgörelsen förra året ska underlätta den omställningen. Och den största utmaningen blir personalförsörjningen.

– Vi måst gå vidare med en moderniserad, ny värnplikt, säger Peter Hultqvist.

Det är nya tider. Ökad militär aktivitet och ökad underrättelseaktivitet kräver en omläggning av hela försvarsmakten. Tidigare fokus på internationella operationer byts mot fokus på nationellt försvar.

– Det absolut viktigaste vi gjort under mandatperioden är den försvarspolitiska uppgörelsen som vi tog brett, säger Peter Hultqvist.

Han lutar sig fram i den djupa skinnfåtöljen han har slagit sig ner i. På bordet framför honom ligger ett papper som punktar upp de olika satsningarna.

Uppgörelsen, som S, M, C, KD och MP, står bakom innebär ett tillskott på 10,2 miljarder till olika delar inom försvaret: ökning av övningsverksamhet av samtliga förband, en satsning på en lång rad vapensystem och satsning på basplattan: personlig utrustning och ammunition. Men största utmaningen ligger i personalförsörjningssystemet. 2010 röstade riksdagen med tre rösters övervikt igenom att lägga den allmänna värnplikten vilande. Den borgerliga regeringen ville satsa på ett professionellt försvar med heltids, – och deltidsanställda soldater.

– Vi riktade kritik mot detta och det har tidvis varit svårt att rekrytera. Heltidsanställda hoppar av i förtid. Systemet är uppbyggt på att man stannar i sex till åtta år. Men de slutar efter tre, fyra år.

Hur kommer det sig?

– Det händer mycket i livet när man är i 20–25-årsåldern. Man träffar någon, vill flytta ihop, man skaffar familj. Man tycker kanske att man gjort sin insats och vill gå in i något annat.

Nyss kom en utredning som föreslår att Sverige inför ett system med dels en professionell del, dels en värnpliktsdel. Sedan 2010 är värnplikten också könsneutral. Förslaget har gått ut på remiss och svar väntas senast sista januari. Målet är ett stabilt och modernt försvar.

Många är oroliga för Ryssland. Och ni har precis placerat soldater på Gotland.

– Ryssland har en oberäknelig statsledning. De är beredda att använda militärmedel för att uppnå sina politiska syften. De har annekterat Krim, de för en ständigt pågående väpnad konflikt i Ukraina. De utför också en lång rad aktiviteter, som påverkansoperationer mot nordiska länder. De baltiska staterna upplever press.

– Det är absolut nödvändigt att ha militär närvaro på Gotland. Vi måste markera att Gotland är och förblir svenskt territorium. Det är en signal att vi förstår det nya läget. Gotland får inte vara ett säkerhetspolitiskt vakuum.

I opposition drev Peter Hultqvist Gotlandsfrågan som ordförande i försvarsutskottet.

– Jag upplevde ett motstånd från den förra regeringen. Vi tog några små steg i försvarsberedningen och när vi nu kom i regeringsställning har vi fått till en politisk uppgörelse om att etablera verksamhet på Gotland.

Peter Hultqvist betonar också det fördjupade samarbetet med Finland. Sverige och Finland övar i ökad utsträckning såväl marint, med flyget som med armén. Det handlar också om att kunna använda varandras baser och infrastruktur. Finsk personal finns på försvarsdepartementet och svensk personal i Helsingfors.

– Vi har en planering som sträcker sig bortom fredstid. Det är första gången vi gör något liknande med ett annat land. Däremot innebär det inte  ömsesidiga försvarspliktelser.

Nyligen kom en tidigare rådgivare till Finlands president med en bok om det svensk-finska försvarsarbetet. Det spekuleras i om Sverige skulle ansöka om Nato-medlemskap på egen hand.

– Vi har ingen som helst ambition för detta. Det har klargjorts i olika svenskfinska sammanhang. Det finns intressen att sprida en annan bild, men det är ingen idé, regeringen ändrar inte uppfattning. Det får alla borgerliga önsketänkare förlika sig med, säger Hultqvist.

Hittills har intervjun lunkat på. Men Nato-frågan får försvarsministern att höja tempot i både röst och kroppsspråk.

– Vi ska inte gå med i Nato. Det är den grundläggande linjen. Det är partiets åsikt och det har jag klargjort för så många länder. Det finns inte på agendan och det kommer inte att finnas på agendan.

– Det enkla skälet är att det skulle driva upp stämningsläget i vår del av Europa. Ingen tjänar på det. Vi har nog att hantera ändå.

I det sammanlagda säkerhetspolitiska pusslet som ska läggas är det en fördel att Sverige och Finland har den militära alliansfriheten som grund. Peter Hultqvist nämner också, att i den säkerhetspolitiska utredningen som genomförts, fanns inte direktivet att den militära alliansfriheten skulle utredas.

– Det är en viktig signal, att vi inte är inne i en process där vi byter fot eller linje.

– Men de borgerliga har försökt använda den här utredningen som argument för att gå med i Nato.

Man pratar nu om ett totalförsvar. Vad innebär det?

– Civilförsvaret ska stödja det militära försvaret. Men det kan också användas i civila krissituationer. När det gäller som stöd för militären finns en rejäl förbättringspotential.

I och med kalla krigets slut la Sverige ner regementen och rustade ner totalförsvaret.
Försvarsmakten skulle jobba internationellt. Nu blev utvecklingen en annan och Sverige har en rejäl uppförsbacke.

– Det finns en ödets ironi i detta. Finland kopierade vårt totalförsvar. De har sitt kvar. Nu kan vi åka på studiebesök och titta på det totalförsvar vi en gång hade.

Försvarsministern skrockar lite åt den tanken.

Mest nöjd med
• Försvarsbeslutet och den breda försvarsöverenskommelse fem partier gjorde och som innebär att det är cirka 70 procent av riksdagen som står bakom beslutet.

Utmaning
Genomföra försvarsbeslutet:
• Stärka den svenska försvarsförmågan.
• Öka den operativa förmågan i krigsförbandet och som en del i detta också fördjupa samarbetet med andra länder och organisationer.

Hultqvist wants you (till försvaret)
• Det är en av våra kärnverksamheter. Det finns mängder av intressanta yrken.
• En lång rad officerskarriärer.
• Internationellt arbete.
• Som soldat finns det stora möjligheter att kombinera försvar av Sverige och lösa problem i olika missioner.

Hultqvist omvärdlandsavtalet med nato
Sverige har haft partnerskap med Nato sedan 1990-talet. Värdlandsavtalet togs med bred majoritet i riksdagen. Det var också förankrat från början i försvarsberedningen. Avtalet innebär att Sverige kan ge och ta emot hjälp i krissituationer. Men det innebär ingen rätt att stationera kärnvapen i Sverige eller permanenta Nato-baser.

Annons: