Annons:

”Inga förutsättningar för demokratiskt val i Ryssland”

Joanna Kurosz

Vladimir Putin vann, till ingens förvåning, valet i Ryssland med runt 76 procent av rösterna.

– Det viktigaste med valet är att det inte har funnits några förutsättningar för ett demokratiskt val från början. Ryssland har inte haft ett demokratiskt presidentval sedan 2000, säger Joanna Kurosz, Eurasienchef på Civil Rights Defenders som besökte Ryssland över valet.

Inte för att det saknas rapporter om valfusk under själva valet. Det har kommit anklagelser om bland annat extra valsedlar i valurnorna och om tvångsröstning. Den ryska fristående valobservatörsgruppen Golos ska enligt henne ha fått in över 3000 samtal om valfusk.

– Den informationen är inte kontrollerad men det är ändå en indikation på hur stort valfusket är på valdagen. Men det allra viktigaste är att förutsättningarna för ett demokratiskt val inte finns, säger Joanna Kurosz.

Sedan Vladimir Putin valdes till president 2000 har situationen för yttrandefriheten, mötesfriheten och civilsamhällets arbete försvårats på olika sätt. Statskontrollerade medier använts för att svartmåla och det har skapats statskontrollerade organisationer för att ge en illusion av att oberoende organisationer tillåts. Civil Rights Defenders släppte nyligen en rapport som belyser situationen.

Den mest kända inskränkningen är ”lagen om utländska agenter”. Den riktar sig mot ryska organisationer som får ekonomiskt stöd från utlandet och som enligt myndigheterna idkar politisk verksamhet, vilket tolkas mycket brett.

Lagen bidra till att göra det svårt, men inte omöjligt, att stödja till människorättsarbetet. Joanna Kurosz beklagar att det ges så lite internationellt stöd till civilsamhällets organisationer i Ryssland.

– Man pratar mycket om Ryssland som ett militärt hot och att vi måste bygga ut vårt cyberförsvar och militära försvar. Men man gör sällan kopplingen mellan säkerhet och mänskliga rättigheter; det bästa sättet för att få ett säkert Europa är att hjälpa Ryssland att bli demokratiskt.

Det är aldrig lätt att finansiera organisationer i repressiva länder men samtidigt ges det enligt henne stöd till civilsamhället i länder som är mer repressiva än Ryssland. Och även om det finns organisationer som har tackat nej till finansiering finns det också de som skulle behöva ekonomiskt stöd.

– Det finns till exempel jurister som jobbar gratis för att stödja den egna befolkningen. De är frustrerade över det här narrativet, att det är för farligt för dem att jobba när de är beredda att ta risken, säger Joanna Kurosz.

Hon ser inget som tyder på att utvecklingen i Ryssland skulle svänga i en demokratisk riktning, men en strimma av hopp är att många unga människor har börjat jobba med mänskliga rättigheter eller varit ute och demonstrerat mot korruptionen.

– Bilden är inte entydig och i Rysslands historia har det varit så att det händer saker väldigt plötsligt.

LÄS MER: Om det ryska valet i e-tidningen
Annons: