Inför screening av prostatacancer

Svensk prostatacancervård har stora skillnader, beroende på var man bor, förmågan hos läkaren att ställa diagnos, om man har försäkringar eller kan betala själv.

Ett flertal förbättringar av prostatacancervården måste genomföras. I dag dör många män i onödan, eftersom cancern inte upptäcktes i tillräckligt tidigt skede.

Jag besökte nyligen en regional förening för prostataopererade män. Jag var chockad över vad jag mötte. De närvarande männens prostatacancer hade i flertalet fall upptäckts för sent för att få botande behandling, undvika skador vid operation eller spridning. Drygt 10 000 män drabbas årligen av prostatacancer, över 2 000 avlider. Den vanligaste cancerformen i Sverige. Men diagnostik för prostatacancer och behandling är ojämlik.

Jag är själv prostataopererad i tidigt skede. Undersökande läkare fann inget onormalt, men jag begärde och fick remiss till magnetkameraundersökning. Då upptäcktes tidig prostatacancer. Via fackets försäkring fick jag snabbt operation. Som patient var jag påläst, hade sambo som var medicinskt kunnig och som stöttade mig. Men min vårdhistoria är inte allmänt gällande. Tvärtom, svensk prostatacancervård har stora skillnader, beroende på var man bor, förmågan hos läkaren att ställa diagnos, om man har försäkringar eller kan betala själv.

Nationellt organiserad screening avseende prostatacancer sker inte, varken test eller magnetkameraundersökning.

Prostatacancer måste upptäckas så tidigt som möjligt, men så sker inte i dag. Prostatacancer har inte sällan långa remisstider och väntetid till operation, hormonbehandling och strålning inom offentlig sjukvård. Ett exempel: Enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) för prostatacancer ska väntetid vid operation för borttagande av prostata vara högst 14 kalenderdagar. Men väntetiden år 2021 kunde vara upp till nära 100 dagar, beroende på region. Nationellt organiserad screening avseende prostatacancer sker inte, varken test eller magnetkameraundersökning.

För sen upptäckt, för sena åtgärder orsakar onödigt lidande för berörda män i form av inkontinens, erektil dysfunktion, ökad risk för spridning till skelettet. Skelettcancer är en svår sista fas i livet. Därtill kommer samhällskostnader. Kostnader för en operation i tidigt skede är drygt 200 000 kronor, medan behandlingskostnaden för spridd prostatacancer kan närma sig två miljoner kronor.

Det kan inte fortsätta så här. Följande förbättringar måste omedelbart genomföras:

• Upptäck prostatacancer i tidigt skede. Därför måste screening av prostatacancer införas nationellt. Alla män ska regelbundet i riskålder erbjudas magnetkameraundersökning.

• Remisstider i vårdkedjan måste kortas ned.

• Väntetider för prostataoperation inom offentlig vård ska kortas ned till nivå motsvarande vårdgivare där patienten betalar via försäkring eller själv.

• Väntetider för hormonbehandling och strålning ska kortas ned.

• Allmänläkare och vårdcentraler ska inte hantera diagnos av prostata. Måste hanteras av urologer vid stora prostatamottagningar med sammanhållen vårdkedja.

• Offentligt register över hur många operationer av prostatacancer en kirurg har genomfört. Patienten måste ges möjlighet att själv aktivt välja kirurg.

• Eftervården måste förbättras. I dag är den fragmentarisk eller utebliven.

Alla män måste själva komma till insikt att vårdsystemet avseende prostata i praktiken är utformat så att den enskilde mannen själva måste ta initiativ till test och kräva remiss för magnetkameraundersökning i situationer när läkaren ej anser att så behövs.

Män med eftergymnasial utbildning, försäkringar och god privatekonomi har högre sannolikhet för att prostatacancern upptäcks i tid, få operation snabbare, undvika spridning, bättre livskvalitet efter operationen, högre grad av överlevnad. Så ska inte den offentliga prostatavården fungera.

Peter Tovman, styrelseledamot, S-föreningen Bättre och Jämlik hälsa, medlem, Socialdemokraterna, Östermalm, Stockholm

Detta är en opinionstext i Aktuellt i Politiken. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.