Illa tänkta reformer ger ett hårdare Sverige

Steg för steg har Sverige havererat i händerna på den moderatstyrda men av dominerande Sverigedemokraterna, SD, helt beroende Tidöregeringen. Otryggheten och de ekonomiska klyftorna har ökat och arbetslösheten stigit. Mängden konkurser slår rekord. Vägar och järnvägar faller samman. Vår gemensamma välfärd – vård, skola och omsorg – tvingas skära ner. Samtidigt satsar man på sänkta skatter för höginkomsttagare och de redan rika.

Den allt mer splittrade Tidöregeringens oförmåga att leda Sverige syns på många områden – allt från en misslyckad bostadspolitik till en kriminalpolitik som spårat ur och en miljöpolitik kantad av svikna mål och tomma löften. Regeringen har här lagt in backen i stället för att satsa framtidsklokt.

För unga som vill hitta ett boende och börja forma ett eget liv finns inga bostäder. Byggandet i Sverige har gått i stå. I dag står omkring 200 000 unga i väntan på att någon gång kunna få flytta in till ett eget hem. Men att lösa det kräver politisk vilja. Hur den finansiering ska utformas som skulle behövas för att åter få i gång byggandet har regeringen inget svar på. Halvfärdiga byggen riskerar att börja förfalla. Både Boverket och SCB (Statistiska Centralbyrån) konstaterar att bostadsbyggandet mer än halverats på ett år. Som andel av BNP är de hälften så stora som de borde vara och sett till våra behov.

För de flesta hushåll i Sverige har Tidöregeringens politik lett till försämrad ekonomi och minskad köpkraft. Stigande räntor, kraftiga hyreshöjningar och stegrande matpriser tär hårt på både hushållens köpkraft och sparande. Pensionerna räcker inte till. För att kanske få det mest grundläggande i vardagen att gå ihop tvingas äldre och barnfamiljer allt oftare leta extrapriser och billigare butiker. Många frestas att ta lån – ofta snabba SMS-lån till ockerränta. 

Hos Kronofogden växer svenskarnas skuldberg. På ett år har antalet i Sverige skuldsatta ökat med nära 20 procent. Och särskilt trängda är barnfamiljerna med alltför mager hushållskassa.

Till listan över Tidöregeringens illa genomtänkta reformer ska också fogas kriminalvården, brott och straff. I strävan efter att i kampen mot gängbrottsligheten visa handlingskraft har regeringen drivit på för hårdare och längre straff. Allt fler döms nu till fängelse. Kriminalvårdens häkten och fängelser står redan överfulla. Med sin kriminalpolitik har Tidöregeringen med justitieminister Gunnar Strömmer (M) i spetsen lämnat det som varit den nordiska modellen med human kriminalvård, lågt antalet fångar och med målet att rehabilitering av brottslingen till ett liv med egen försörjning igen efter avtjänat straff.

Vi är på väg att få ett annat och hårdare Sverige. Professor Leif G W Persson har konstaterat att Sverige med Tidöpartiernas kriminalpolitik kan bli det EU-land som har högst andel av sin befolkning i fängelse. Han noterar att med de förslag de presenterat skulle antalet fångar i Sverige på tio år stiga från dagens 9 000 till 35 000.

För det svenska miljöarbetet har Tidöregeringen med miljöminister Romina Pourmokhtari (L) blivit en stadig källa till osäkerhet och oro för framtiden. 

För det svenska miljöarbetet har Tidöregeringen med miljöminister Romina Pourmokhtari (L) blivit en stadig källa till osäkerhet och oro för framtiden. Av de ambitiösa miljömål som Sverige satt upp och ledande i svenskt näringsliv vill ha för att nå 2030 års klimatmål har det mesta stannat vid ord och tomma löften. Regeringens satsningar på att rädda klimat och miljö krymper stadigt. Regeringen  bedömer själv att Sverige nu missar klimatmålen och att utsläppen av koldioxid kommer att öka. I sin egen plan säger regeringen att pengarna till miljöarbetet till år 2025 ska minskas med ytterligare en femtedel. Det blir sämre men med oklart löfte om att det senare ska bli bättre igen. 

Inom EU ser man på Sverige med förvåning och undran. Från ett Sverige som låg i framkant i kampen mot klimatförändringar och global uppvärmning kommer i stället nu en ny politik, präglad av Sverigedemokraternas idéer och kortsiktiga mål i stället för att genomföra tidigare utlovade miljö- och framtidssatsningar på klimatsmartare industriprodukter och transportsystem. Sverige riskerar faktiskt att få böter med fem till sex miljarder årligen till EU för att vi kommer att bryta mot EU-gemensamma klimatmål. Synnerligen oklokt när vi i stället borde investera mer i att bygga ett fossilfritt Sverige. 

Robert Björkenwall
frilansjournalist, utredare
Jaan Ungerson
diplomerad omvärldsanalytiker